Redan hösten 2022 vände sig landskapsregeringen till Social- och hälsovårdsministeriet i Helsingfors med anledning av den stundande vårdreformen. Bakgrunden var att utformningen av lagstiftningen i Finland skapade en mängd oklarheter för myndigheterna på Åland. Framför allt formuleringarna om att lagstiftningen baseras på välfärdsområden, vilket inte finns på Åland, föranledde problem.

Reformen medförde bland annat att åländska läkare inte längre hade möjlighet att tvångsomhänderta personer för psykiatrisk vård och att ingen hade mandat att ordna undersökningar vid misstänkta sexual- och misshandelsbrott mot barn. Totalt 30 sidor med olika konkreta exempel lyftes då i skrivelsen till ministeriet.

Sedan dess har dock ingenting hänt – och nu gör landskapsregeringen nya påtryckningar för att åtgärda bristerna i lagstiftningen.

– Vi upplever inte att det rört på sig och det skulle det behöva göra. Därför påminner vi ministeriet om hur viktigt det här är och att vi skulle behöva komma till skott med åtgärderna. Det finns flera rättsgrunder som försvunnit i och med välfärdsreformen, säger Arsim Zekaj.

Bilateralt möte

Inkommande tisdag ska Arsim Zekaj träffa Finlands social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso (Sannf).

– Då ska vi bland annat diskutera detta, men även frågan om KST:s placeringar utanför Åland som är ett annat exempel på hur Finland stiftat nya lagar utan att tänka på Åland.

Det mest brådskande problemet är enligt Arsim Zekaj frågan om administrativa ingrepp som gör att åländska läkare fortfarande saknar lagstöd för att begära handräckning av polisen för att tvångsomhänderta någon för psykiatrisk vård.

– Det är en otroligt viktig fråga eftersom det saknas rättsgrund. Sedan är frågan om KST:s placeringar också viktig, även fast den inte direkt har att göra med detta. Där kommer vi att meddela att vi vill se ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige och Finland när det gäller gränsöverskridande socialvård.

Konsekvenser för ålänningarna

Han betonar att Finland måste bli bättre på att beakta Åland när man tar fram ny lagstiftning.

– Risken är annars att Finland lever helt i sin egen verklighet. Vi har alla kanaler öppna och påminner om att det här får konsekvenser för invånarna på Åland.

I skrivelsen till Social- och hälsovårdsministeriet har landskapsregeringen bifogat en bilaga med alla identifierade problemområden.

– Nu måste vi se faktiska och konkreta steg framåt. Tjänstemän både på vår sida och i Helsingfors har sammanställt listan och från och med nu vill vi se action.