Åda omfattas egentligen inte av landskapsrevisionens granskningsrätt. Granskningen är gjord över it-driften och -utvecklingen inom landskapets förvaltning, och Åda granskas genom att man begärt in material av landskapets tjänstemän. Det har gjort granskningsprocessen ”tungrodd”, konstaterar landskapsrevisor Dan Bergman.
I rapporten riktar han skarp kritik mot Ådas ledningsgrupps bedömning av hur resurskrävande projektet med Alarmcentralens nya system är. ”I Ådas kalkyl är det tänkt att man ska hyra Mariehamns stads infrastruktur för systemet. Det borde från början ha varit klart att detta inte var en realistisk tanke”, skriver han och fortsätter:
”Dubbelt fler projekttimmar än indikerat behövs för projektets genomförande. (...) När det gäller bedömningen av resursbehovet har det brustit betänkligt inom Ådas ledning och projektledning.”
Ådas vd Katarina Donning bemöter kritiken.
– Det har gått åt mer tid, ja. Om man ”brustit betänkligt” kan jag inte uttala mig om, men det handlar om ett it-projekt som är stort och svårt och man har inte haft tillräcklig kunskap för att inse hur stort det skulle bli. Det är ett mycket större projekt än vad man visste när man gick in i det. Jag var inte heller med från början, utan kom i ett senare skede, säger hon till Ålandstidningen.
Borde Åda ha haft kunskap om hur stort det är?
– Åda har kanske varit lite naivt när man inte insett digniteten när man gick in i det. Det är många integrationer som ska göras mot telefonsystem och kartsystem, till exempel, och det blev större än beräknat när projektet först startades upp. Det handlar om att bygga upp en testmiljö, det är mycket komplext, och man ska kunna växla till en annan hall om en går ner. Det krävs bra teknik.
Dubbelt dyrare
Dan Bergman konstaterar också att it-driften för den allmänna förvaltningen och underliggande myndigheter inom landskapet har blivit dubbelt så dyr sedan Åda tog över uppgiften från den allmänna förvaltningen. Innan Åda bildades jobbade sex personer på den allmänna förvaltningen med it-drift. 
Den årliga lönekostnaden var då, med halva lönen för it-chefen borträknad, cirka 290.000 euro. ”Denna arbetsinsats motsvaras i stort sett i dag av Ådas fakturering av en grundavgift och en prestationsbaserad del för drift och support. 2018 uppgick detta belopp till cirka 708.000 euro”, skriver Dan Bergman.
Katarina Donning menar att den jämförelsen inte går att göra.
– Nu vet jag inte exakt vad man gjorde när ansvaret låg på landskapsregeringen, men världen har blivit mycket mer komplex sedan dess. Det finns regler för hur man hanterar data och man ska ha skydd mot utomstående attacker. En kund ska kunna logga in på en sajt utan att komma in på det bakomliggande, det krävs högre säkerhet. Utvecklingen inom it står inte stilla och säkerhetskraven har blivit mycket högre sedan Åda tog över. Det samma gäller kraven på tillgänglighet med redundanta servrar. Det fanns inte alls i samma utsträckning förut, säger Katarina Donning, och fortsätter:
– Jag vet inte hur jämförelsen har gjorts, men att bara jämföra lönekostnaderna är inte relevant. Det är lönen, lönepåslag, påslag för en arbetsyta och teknisk utrustning. Hur jämförelsen har gjorts kan jag inte värdera, men jag tycker inte att man ska jämföra äpplen och päron, utan att man ska jämföra äpplen med äpplen.
Landskapsrevisor Dan Bergman har under torsdagen inte funnits tillgänglig för kommentarer.

Fredrika Fellman