Det emissionsförslag som förra veckan ställdes fram av flera storägare inom Rederi Ab Eckerö har mötts av starka reaktioner både inom bolaget och i det åländska samhället. Ägarna bakom initiativet, Baltic Group Ab, W.J. Dahlman Ab, Oy Erihold Ab och Ab Notberg, ger nu sin syn på reaktionerna och på vad man egentligen försöker åstadkomma med förslaget.

Både den största ägaren och vd Björn Blomqvist har beskrivit initiativet som ett kuppförsök. Är det ett kuppförsök?

– Att kalla det en kupp är raljerande och fel. En kupp är i sin mildaste form ett dolt agerande som ämnar att ta makten av någon annan. Det vi har gjort är att vi har gått direkt till styrelsen och den största ägaren i bolaget med ett förslag om kapitaltillskott. Och vidare i initiativet har vi uttryckligen i ett följebrev framfört att vi är flexibla med alla villkor och att vi eftersöker en återkoppling för diskussion, säger Johannes Dahlman som tillsammans med Joakim Lindblom från Baltic Group uttalar sig för ägarkollektivets räkning.

Har ni fått någon sådan?

– Nej.

Inflytande och insyn

Men samtidigt som Johannes Dahlman och Joakim Lindblom tillbakavisar att det skulle vara fråga om en maktkamp så medger de att det handlar om inflytande och insyn.

– Och framför allt på att vi har en annan syn på bolagets prestationer under de senaste åren, men även målsättningarna för framtiden. Vi är flera som suttit i bolagets styrelse, då vi inte varit nöjda med bolagets utveckling har vi framfört våra åsikter även om de varit avvikande, men i det flesta fall har vi rättat oss i leden för majoritetens skull och för att hålla en samstämmig syn utåt för bolaget. De fall där vi har vidhållit en avvikande åsikt har resulterat i att vi åkt ut en efter en, säger Johannes Dahlman

Förvånade och besvikna

Johannes Dahlman visar ett öppet brev från mars 2021 där ägarkollektivet meddelat sin vilja att ställa upp i en emission och bett styrelsen bereda ett förslag, utan att få någon konkret återkoppling. Därför valde man till slut att konstruera ett emissionsförslag.

– Vi är både förvånade och delvis besvikna över den kraftigt negativa reaktion som mött vårt emissionsförslag. Vi tycker det är tråkigt att man nu avfärdar emissionen utan en diskussion och att det är anmärkningsvärt att vd:n kommenterar emissionsförslaget på det sätt han gör i en intervju bara någon timme efter att det skickats till bolagets styrelse. Då utgår jag ifrån att man omöjligen kunnat behandla det på ett styrelsemöte och sakligt tagit ställning till innehållet.

För 18 månader sedan sade Johan Eklund, som företräder samma ägarkollektiv som er, att han inte kunde rekommendera någon annan aktieägare att teckna aktier i en eventuell nyemission. I ett läge när bolaget hade det ännu sämre ställt ekonomiskt. Vad har ändrat sedan dess?

– Det framställdes aldrig något konkret emissionsförslag. Inget hindrade bolaget att vid den tidpunkten gå vidare med en emission och om vi då ej hade valt att teckna hade det varit vi som blev utspädda. Man valde i stället vägen med ett kapitallån där slutligen en av 25 valde att teckna.

– Redan vid tidpunkten för vårt första brev såg vi en utmaning inför omfinansieringen i början av 2022. I dagsläget ser vi stora risker i den finansieringslösning som valdes med ms Eckerö och Finlandia som pant. Vidare hoppas vi på en annan lösning än avyttring för Birka.

Syftet att inbringa kapital

Samtidigt som ni framfört att ni är öppna för en diskussion har förslaget presenterats med villkor. Är det verkligen motiverat att ge iväg halva bolaget till ett kraftigt rabatterat pris om tillskottet av eget kapital är det enda syftet, och inte en avsiktlig utspädning?

– Jag håller med om att det är en stor rabatt men med tanke på den sits bolaget är i måste det vara ett attraktivt erbjudande. Syftet är att inbringa mycket kapital till bolaget och om priset är för oattraktivt lyckas man inte med det, säger Johannes Dahlman och fortsätter:

– Och i ett större emissionsförfarande är risken alltid att ägandet sprids ut. För Dahlmans räkning kan jag bara konstatera att vår målsättning är att bidra i en emission, men det kan också bli så att vi tappar inflytande beroende på utfall. Skulle det sedan vara så att en ny ägare tecknar en större andel för att de tror på bolaget och vill satsa pengar så är det bara bra. Jag tror denna emission är såpass viktig att jag även är beredd att bli utspädd. 

Huruvida Dahlmans och Baltic Group skulle utnyttja sina teckningsrätter till fullo kan de inte svara på i dag.

Stora risker

Enligt initiativtagarna började man skissa på emissionsförslaget redan innan man kände till det 62 miljoner euro stora obligationslånet.

– Med en emission hade man troligen kunnat förhandla fram betydligt bättre villkor med finansiärerna. Vår bild är att de resultatvillkor man ska uppfylla förutsätter att ingenting får gå snett. Klarar man inte det är det koncernens två mest lönsamma fartyg som är i pant. Sen är aktien i princip inte värd någonting längre.

Johannes Dahlman tycker också att vd:s jämförelse om den finansteoretiska kostnaden mellan det egna och det främmande kapitalet är missvisande i Rederi Ab Eckerös fall.

– Kostnaden för obligationen är 22 miljoner över fem år. Genomsnittsräntan är efter omstruktureringen av krediterna sex procent. Den nivån på dividendutbetalning har Rederi Ab Eckerö inte på många år varit nära.

– En utdelning går också att ställa in, räntan tickar på dygnet runt, tillägger Joakim Lindblom.

Han lyfter också fram att koncernens verksamhet under de senaste åren minskat samtidigt som lönsamheten försämrats.

– Vi hoppas, med eller utan emission, att man hittar tillbaka till en tillväxtstrategi och ökad lönsamhet. Normalt sett behövs kapital och kunnande för att lyckas med det.

Söker samarbete

Tror ni på den nuvarande storägaren och koncernledningen?

– Från vår sida är det ingen one man show. Det krävs ett brett engagemang i en kapitalintensiv bransch och det skulle vi vilja se från fler ägare. Vi upplever inte att vi har fått vara med och bidra med vårt kunnande, säger Joakim Lindblom.

Vill ni förändra maktbalansen i bolaget?

– Man brukar prata om att Rederi Ab Eckerö har några storägare och utöver det är det en folkaktie. Vi skulle vilja ha en annan fördelning av inflytande och insyn i styrelsen – där samtliga storägare är representerade, småspararna är representerade via en aktieägarförening och styrelsen kompletteras med branschspecifik expertis, säger Johannes Dahlman och fortsätter:

– Vi vill hitta ett bra samarbete men i stället för att ta en diskussion kring vårt förslag motsätter man sig det direkt. Att vi föreslår en kapitalinjektion kan omöjligen vara en negativ sak som skapar oro i bolaget, framförallt inte för personalen som det sagts.

Han medger ändå att relationerna med de övriga storägarna varit kalla under en längre tid.

– Det stämmer att det inte finns en samsyn i alla frågor.

En sådan är exempelvis Birka Stockholms framtid, där ägarkollektivet menar att det finns en lönsam marknad för fartyget i Östersjön.

– Vd säger att beslutet att sälja Birka underlättar omstruktureringen av finansieringen. Vi anser att det är möjligt att hitta lönsam sysselsättning för Birka och med ett tillräckligt starkt eget kapital klarar man finansieringen utan att offra Birka.

Ändrar förslaget

Man har också noterat att aktieägare hemmahörande i Eckerö motsätter sig en emission.

– Vi förstår det lokalpolitiska argumentet men vi anser att rederiet måste sättas i det första rummet. Man behöver ha betydligt större visioner än att bara se till Eckerö kommuns intressen.

Samtidigt tar man åt sig av den kritik och de reaktioner som initiativet mött. Utifrån den feedback man fått ska villkoren uppdateras.

– Vi är helt villiga att göra om, göra rätt och justera förslaget. Vi kommer i dag (läs tisdag) att justera villkoren vad gäller handel med teckningsrätter och samtidigt internt ta en generell diskussion om de övriga villkoren i förslaget. Observera att villkoret om icke överlåtningsbara teckningsrätter följer de villkor bolaget själva hade i sin senaste emission 2007, och det finns orsaker till detta, varför jag inte förstår vd:s kommentar att det skulle vara ett exceptionellt förfarande.

– Sedan skickar vi en förnyad version till koncernens styrelse och avvaktar deras besked. Är det så att vi inte kan hitta en gemensam linje tillsammans med övriga storägare, och om styrelsen känner att en injektion av eget kapital i bolaget inte främjar den framtida affärsverksamheten, så drar vi besviket tillbaka förslaget för att bespara bolaget tid och kostnader. Det beslutet blir då styrelsens ansvar i frågan.