Ålandstidningen har i flera omgångar berättat om situationen i vilken flera hundratals fastighetsägare på Åland riskerar kraftigt höjd fastighetsskatt. Det var i vintras som skatteförvaltningen meddelade att mark som dittills hade betraktats som lågt värderade impediment framöver skulle komma att klassas som betydligt mer värdefull tomtmark.
Beskedet togs emot med ilska av många ålänningar och landskapsregeringen inledde snabbt arbetet med att mildra skatteeffekterna för ålänningar.
I början på april utmynnade landskapsregeringens arbete i ett lagförslag som efter mindre förändringar klubbades av lagtinget den 16 april. Enligt förslaget ska kommunerna i höst – efter ansökan från fastighetsägare – bevilja befrielse från fastighetsskatt för merparten av vad som inte klassas som tomtmark enligt den åländska plan- och bygglagen.
Finansminister Mats Perämaa har vid flera tillfällen framhållit att man med hjälp av det nya lagförslaget ska avvärja hotet om skattechock till hösten då skatterna ska betalas.
Men redan några veckor efter att lagtinget godkänt lagen underkändes den av Ålandsdelegationen som ansåg att den hopsnickrade lösningen var ohållbar. Nu gör Högsta domstolen samma bedömning och fäller lagen.
– Jag kan inte säga att jag är förvånad efter att vi fick Ålandsdelegationens utlåtande. Men när vi inledde den här processen såg vi inte det här komma. Att kommunernas grundlagsskydd skulle vara starkare än individernas grundlagsenliga rätt att inte drabbas av orimliga skatteeffekter, säger Mats Perämaa.
Inga förhoppningar
Högsta domstolens avgörande innebär att flera åländska fastighetsägare får ställa in sig på att betala kraftigt höjd skatt till hösten. Enligt Mats Perämaa är möjligheterna att lösa problemet mycket små med den begränsade tid som återstår.
– Det finns inte särdeles många vägar kvar att gå för lagstiftaren. Jag har haft genomgångar med lagberedningen och samlat kunniga från både regeringen och oppositionen. Det finns inga möjligheter kvar.
– Skatterna ska betalas i september. Jag kommer att samla lagberedningen inkommande vecka för att gå igenom det en gång till. Men jag har inte stora förhoppningar i det här skedet. Lagtinget har gått hem för sommaren och även om man kunde få igenom någonting återstår lagstiftningskontrollen. Möjligheterna är ytterst begränsade.
Mats Perämaa säger att han fört en dialog med flera kommundirektörer om hur kommunerna själva kunde avstyra skatten.
– Jag vet att man inom flera kommuner funderar på hur man kunde få till en ändring. Men inte heller där vill jag ge alltför stora förhoppningar eftersom landskapsregeringen inte kan påverka kommunernas beslut. I den mån landskapsregeringen kan medverka och hjälpa till kommer vi att göra det.
– Jag utgår även ifrån att skattemyndigheten kommer att vara behjälplig eftersom en av orsakerna till att vi befinner oss i den här situationen är att man informerade alla berörda i ett väldigt sent skede.
Flera överskridningar
Mats Perämaa säger under fredagen att han inte läst Högsta domstolens utlåtande men att han informerats om slutsatsen.
– Det är det som är det viktiga. Jag kommer inte att kommentera innehållet innan jag har gått igenom utlåtandet med lagberedningen.
Högsta domstolen konstaterar i sitt utlåtande att lagen utgör behörighetsöverskridningar eftersom bestämmelserna på ett tillräckligt sätt inte tar hänsyn till de krav som ställs i grundlagen beträffande skattelagstiftningen.
Högsta domstolen konstaterar förvisso att det hör till landskapets behörighet att stadga om fastighetsskatt. Men att lagstiftningsgranskningen även bör ta ställning till förhållandet mellan den nuvarande lagstiftningen och grundlag eftersom stiftande, ändring och upphävande av grundlagen är riksbehörighet.
Enligt grundlagsutskottets tolkning har det i konstitutionellt hänseende varit möjligt att stifta om möjligheten att nedsätta eller avlyfta skatter. Högsta domstolen konstaterar dock att behörigheten att bevilja nedsättning inte får vara så omfattande att rättsläget genom utnyttjande av behörigheten kan ändras väsentligt.
En nedsättning bör vara ett undantag och lagen ska i så fall tydligt motivera godtagbara grunder för beviljandet.
Högsta domstolen skriver att en nedsättning av beloppet har ansetts vara oproblematisk till den del den baseras på att det fulla avgiftsbeloppet är uppenbart oskäligt. 
”Däremot har möjligheten att bevilja nedsättning av särskilda skäl konstaterats vara alltför öppen, särskilt som inga exempel på särskilda skäl anförs och behörigheten inte i dessa avseenden varit bunden till några avsikter”.
Ny lag 2019
Vidare skriver Högsta domstolen att lagen inte innehåller några kriterier för när en ansökan ska godkännas av kommunen – och tanken kan inte heller vara att kommunen alltid bör bifalla en ansökan.
” En så här öppen och oklar bestämmelse om en myndighets befogenheter rimmar illa med kraven i grundlagen”, skriver Högsta domstolen.
Mats Perämaa säger att tanken är att ha en ny lag klar under hösten.
– Tanken är att en lag ska träda i kraft vid årsskiftet. Inför 2019 finns det möjligheter att stifta en lag som är på plats innan kommunerna fattar beslut om nästa års skattesatser.

Kevin Eriksson