Under fredagen presenterade ledande utvärderingsexpert Chris Silverström vid Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) resultatet av en nationell utvärdering som gjorts på årskurs sex.
Ett urval elever har följts från årskurs ett med utvärdering vart tredje år för att se hur de lärt sig modersmål och matematik. I fjol gjordes utvärderingen för årskurs sex och nästa gång är i slutet av årskurs nio.
Utvärderingen visar att eleverna på Åland i genomsnitt är lite sämre i modersmål och litteratur än eleverna i Finland, men snäppet bättre på matematik än eleverna i Finland.
Men Ålands små skolor kan snedvrida resultatet något, sade Chris Silverström.
– Ni måste själva tolka om det är genomsnittet, sade hon till lärarna under presentationen.
I utvärderingen har man använt sig av olika sorters uppgifter och åländska elever är bättre på att producera text, men sämre på att tolka och förstå text.
Chris Silverström rekommenderar också att lärarnas ska satsa på läs- och skrivutveckling.
Sist i boken
Inom matematiken är ålänningarna bättre på algebra än resten av urvalet, medan man är svagare i geometri, informationsbehandling och statistik.
– Vi ser ofta det här i mätningar, kanske någon matematiklärare kan förklara, sade Chris Silverström.
Förklaringen från publiken är att just de områdena kommer sist i läroboken.
– Om man följer boken så ligger de här i maj och det är lätt att man har så mycket annat då att man hoppar över dem, sade läraren Sara Kemetter.
Överlag sjunker matematikkunskaperna hos elever i Finland och på Åland, enligt statistik från 1998 som Chris Silverström visade.
Skillnaden mellan flickor och pojkar visar att en stor del av de åländska pojkarna och flickorna har mattekunskaper lite över genomsnittet jämfört med resten av landet.
– Men en ganska hög andel av de åländska flickorna, 29 procent, hamnar under genomsnittet, sade Chris Silverström.
– Det talas mycket om pojkars läsning, men inte om flickors matematikkunskaper, sade utbildningsbyråns specialsakkunniga Katarina Halme-Wiklund.
När man jämfört resultatet av utvärderingen med de vitsord eleverna fått ser man att lärare i Finland tenderar att ge högre vitsord.
– Eleverna har höga vitsord i förhållande till de kunskaper de visat i utvärderingen, sade Chris Silverström.
En orsak kan vara att eleverna inte har möjlighet att muntligt komplettera sina uppgifter i utvärderingen, men i vitsordet kan det räknas in.
På Åland görs en extra utvärdering på årskurs sex i höst, för att kunna jämföra med de åländska elever som ingår i det ordinarie urvalet.
