I september 2019 kallades åländsk polis till en färja efter att personalen ombord larmat om en kvinna som blivit sexuellt ofredad ombord på fartyget. Inget åtal väcktes, och när den svenska åklagaren Paulina Brandberg tog över ärendet i mars 2020 var flera bevis förstörda. En man dömdes för våldtäkt, medan fem misstänkta gick fria. Nu kritiseras den åländska polisens agerande i Expressen efter att man valt att inte väcka allmänt åtal.

– Man spärrar inte av och undersöker hytten. Och man tar inte hand om kvinnan så att hon kan läkarundersökas. Hon var i ett väldigt dåligt skick, säger Paulina Brandberg till Expressen. 

Ville inte prata med polis

Kvinnan hade befunnit sig på en kryssningsfärja när hon bett om cigaretter av en man i baren. Mannen svarade att han hade cigaretter i hytten, varpå kvinnan följde med honom dit. ”Väl i hytten försökte mannen kyssa henne. Hon blev nedpressad i sängen och utsatt för ett sexuellt övergrepp”, skriver Expressen den 31 december 2020 i en granskningsartikel. Fler män anslöt, och kvinnan upptäcktes senare på golvet i korridoren. Hon var då omringad av sex män i ett ”mycket utsatt läge”, enligt vakten som hittade henne.

Personalen på färjan larmade den åländska polisen, som skickade två patruller till platsen. 

– Patrullerna talade med alla berörda och med personalen som larmat samt försökte få tillgång till material från övervakningskameran, men det fanns inte. Man försökte också få kontakt med kvinnan, men hon ville inte ge något annat än sina personuppgifter, säger polismästare Johan Pawli.

Handlade juridiskt korrekt

Han menar att de åländska polispatrullernas agerande var juridiskt korrekt.

– Polisen hade fått ett uppdrag med en förhandsuppgift om att någon blivit sexuellt ofredad på båten och skickade två patruller till platsen.

Utgående från den information som fanns att tillgå, bedömde patrullerna att det var fråga om sexuellt antastande. Eftersom det är ett målsägandebrott, krävde det att målsäganden skulle önska att föra ärendet vidare.

– Rent juridiskt har patrullerna inte gjort något fel. De har samlat in information enligt en normal procedur och gjort ett övervägande. Eftersom man ansåg att det rörde sig om ett målsägandebrott gav man helt korrekta direktiv till kvinnan och hennes man att ta kontakt om de ville upprätta en anmälan i ett senare skede. 

Borde ha kontaktat allmänledaren

Johan Pawli betonar ändå två kvalitativa aspekter som borde ha gjorts annorlunda. Dels borde patrullerna ha kontaktat allmänledarbefälet, dels borde man ha upprättat en diverseanmälan.

– Allmänledarbefälet är en anhållningsberättigad tjänsteman som finns i beredskap för att säkerställa att processerna är korrekta och att alla delområden av verksamheten beaktas. Eftersom kvinnan inte ville berätta vad som hade hänt, borde man ha ringt till allmänledaren för att säkerställa den juridiska tolkningen, säger han och tillägger: 

– De inledande åtgärderna i en potentiell förundersökning är oerhört viktiga för hela processen. 

Brottsanmälningar och andra anmälningar upprättas i brottsanmälningsregistret, men i det aktuella fallet sparades uppgifterna bara i uppdragsregistret.

– Hade man upprättat diverseanmälan skulle alla uppgifter ha funnits i systemet, berättar Johan Pawli. 

Har ni sett över era rutiner för att förhindra att något liknande händer igen?

– Vi har gjort en utredning för att titta på exakt vad som har hänt. De kvalitativa aspekterna ingår redan i våra rutiner, men vi har inom arbetsledningen poängterat att tröskeln ska vara låg för att kontakta allmänledaren. Vi har också gått igenom vad som ska matas in i vilka register och varför.

Enligt Expressen har målsäganden och hennes man försökt kontakta den åländska polisen efter händelsen, men de har då blivit hänvisade till Sverige. Varför?

– För ögonblicket har jag inte hundra procent koll på hur mycket de försökt kontakta åländsk polis och på vilka vägar. I allmänhet brukar vi inleda förundersökningsåtgärder här och sedan överföra ärendet till Sverige, om det rör sig om svenska parter. Men det finns olika vägar att gå beroende på var parterna kommer ifrån, det finns inte bara en modell. 

Den svenska rättsmyndigheten har riktat kritik mot den åländska polisen och skrivit att man ”borde ha gjort mer för att utreda om något brott hade begåtts om säkra bevisning”. Håller du med om det?

– Domstolen har haft tillgång till annan information och från deras perspektiv förstår jag kritiken mot att att förundersökningsåtgärder inte vidtogs. För mig är det viktiga vilken information som patrullerna har haft till förfogande när de fattat sitt beslut.