Den senaste tillgängliga statistiken över elevernas språkval är från höstterminen 2022. Statistiken för hösten 2023 presenteras om cirka fem veckor.
– Men just utvecklingen av hur många som läser språk är en trend som har pågått under lite längre tid. Att se på hur det går från ett år till ett annat säger inte så mycket, säger Jakob Sällström som är statistiker vid Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub).
Riktningen är klar?
– Absolut. Vi har samlat in uppgifter om språk sedan millennieskiftet och sedan dess har det sjunkit med ungefär 15 procent. Det är en tydlig trend i den åländska grundskolan.
”Väldigt lågt”
I början av 2000-talet läste över 90 procent av alla sexor ett frivilligt språk, enligt Åsubs statistik. Sedan dess har deltagandet sjunkit och hösten 2022 var andelen nere på 75 procent.
Det är främst studierna i det klart största språket finska som har minskat, från över 80 procent 2000 till 65 procent hösten 2022, skriver Åsub.
Andelen som läser de övriga två frivilliga språken i årskurs sex, tyska och franska, har legat på mellan fyra och elva procent under samma tidsperiod.
På högstadiet märks en liknande trend. Knappt hälften av eleverna på högstadiet läser finska som frivilligt språk, vilket enligt Åsub är väldigt lågt sett till tidigare år.
Vill prata med kusinerna
Eleverna som väljer att läsa finska som frivilligt språk i klass fem och sex har många olika skäl till det. Ålandstidningen har träffat en grupp elever i Ytternäs skola för att fråga varför de vill lära sig finska.
– För att min släkt är från Finland. Jag håller på och lär mig och tänker bli bättre så att jag kan prata med mina kusiner, säger Nathalie Winberg.
Pratar ni finska hemma?
– Inte jättemycket, men mina föräldrar pratar finska.
Stella Lindén tycker att finska känns mer användbart än tyska och franska.
– Om jag lärde mig de språken skulle jag ändå inte använda dem. I och med att jag bor i i Finland kommer jag att använda det språket mer.
Är det svårt att lära sig?
– Det börjar bli lite svårare, men när man tänker igenom det känns det ganska lätt.
Spelar i finska serier
Lilly Snällström säger att finska kan vara bra att kunna när man sommarjobbar.
– Och så bor vi i Finland. Tyska och franska kanske man inte pratar i Finland, säger hon.
Marius Ekstrand tror också att finska blir ett mer användbart språk, och inte heller Filip Petrone tvekar när han svarar på varför han vill läsa fiska.
– För att vi bor på en finsk ö, säger han.
Marius Ekstrand ser även en annan fördel.
– I fotbollen och hockeyn spelar vi i finska serier och då är det lättare att förstå vad de säger.
Artjom Ignatjev tycker att det känns både roligare och lättare att läsa finska än de andra språken.
Men är det inte i så fall ännu lättare att låta bli att läsa det?
– Det är roligt att lära sig ett till språk, säger han.
Ludwig Gammals har också en kusin i Finland.
– Jag vill lära mig. För mig ser orden ut som blibbel blabbel, säger han.
Språkundervisningen på Åland
Studierna i engelska, som är ett obligatoriskt språk, börjar i de flesta skolor i trean.
Skolorna kan erbjuda finska, tyska, franska, spanska eller ryska som första frivilliga språk. I dagsläget ges endast finska, tyska och franska på lågstadiet.
77 procent av alla elever i årskurs fem och sex läste ett frivilligt språk höstterminen 2022. 87 procent av dem läste finska. Bland de resterande läste ungefär nio procent franska och fyra procent tyska.
På högstadiet skedde undervisning i alla ovan nämnda språk utom ryska hösten 2022. Man kan läsa två av de frivilliga språken samtidigt.
Andelen som läser ett frivilligt språk på högstadiet höstterminen 2022 var 45 procent, medan 21 procent läste två språk. Resterande läste inte något frivilligt språk alls.
Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrås statistikmeddelande ”Grundskolan hösten 2022”.