Grisar som blir slagna och får stötar från elpiskor. Misslyckade nedsövningar och djur som lider.
Den är den bilden som målats upp av slakterier i södra Finland de senaste dagarna.
Det här är långt ifrån den åländska verkligheten, enligt besiktningsveterinär Jacob Norström-Ridderborg vid ÅMHM.
Det var Yles program MOT som först visade bilderna från över hundra timmar filmat material från slakterier i södra Finland. Materialet var smygfilmat av organisationen Djurens rätt.
Filmerna visar att djur blir slagna med plaströr, järnstänger och plastlådor, och att elstötar används i stor utsträckning. Enligt djurskyddsorganisationen Animalia handlar det om onödig och systematisk brutalitet.
Köttbolaget HKScan menar att den här behandlingen inte hör till det normala, men att man ska förbättra processerna.
Långt över gränsen
Jacob Norström-Ridderborg är besiktningsveterinär vid ÅMHM och besöker Dahlmans slakteri varje dag. Han har sett och reagerat på bilderna. Och han är förvånad:
– Utifrån min erfarenhet från Åland och Sverige är det här inte bilden av hur det går till på ett slakteri. Det är en stor del av alla de där momenten som är långt över gränsen för hur man behandlar djur.
Han menar att det inte går att bortförklara den brutala behandlingen av djuren på filmerna.
– Man överanvänder allt fysiskt påtryckande. Något har försvunnit längs vägen: respekten för djur, eller kunnandet.
Däremot, säger han, finns det vissa moment av slakten som kan upplevas som otäcka, men som inte nödvändigtvis har med dålig behandling att göra. Till exempel kan kroppen rycka fastän hjärnan är helt utslagen av bedövningsskottet. Och en avblodning kan se väldigt makaber ut om man inte vet vad det är för något.
Vill inte vara ensamma
Veterinären undersöker djuren bland annat efter tecken på missförhållande i djurhållningen på gårdarna de kommer ifrån och säkerhetställer att eventuella brister uppmärksammas och framkommer. Han ska även godkänna köttet som livsmedel och säkerställa att det inte finns några smittsamma sjukdomar.
Under högsäsong, som nu, slaktar man fem dagar i veckan. Under lågsäsong slaktar man tre dagar i veckan.
– Nöt och får slaktar man i princip dagligen. Svin varannan, var tredje vecka, säger Jacob Norström-Ridderborg.
Djuren som ska slaktas förs till stallar innan avlivning. Nöt står en och en, medan får och grisar står i grupper. Nötdjuren tas därefter en åt gången in i en avlivningsbox där de skjuts med en bedövningspistol, en så kallad bultpistol, i huvudet.
Även får skjuts med bultpistol, men det görs en och en medan de står i gruppen.
– Varken grisar eller får gillar att vara ensamma, säger Jacob Norström-Ridderborg.
Grisarna får elbedövning med tång i skallen.
– Strömmen slår ut det centrala nervsystemet omedelbart.
Det får aldrig bli ett ensamt djur kvar, utan de två sista grisarna avlivas samtidigt.
Möjlighet göra bra val
Enligt Jacob Norström-Ridderborg kan man inte undvika att det förekommer ett visst mått av stress i samband med slakt.
– Men djuren reagerar faktiskt väldigt lite på det som sker. Det finns inga tecken på stark ångest.
Stressen handlar inte om att de blir rädda när de ser de andra djuren slaktas, utan snarare att hela situationen är ny. De kommer till ett nytt ställe, hanteras av personer de inte känner, det är nya dofter och nya djur.
– Grisar vokaliserar väldigt fort om de blir utsatta för mental press. Men det är väldigt låg nivå på det i samband med slakten. De står inte och skriker.
Skadar de här filmerna och bilderna branschen?
– Det gör de. Men samtidigt väcker det en diskussion som är bra. Man ska tänka igenom vad det är man äter, och bli medveten om att man kan göra bra val.
På Dahlmans slaktades under 2014 1.723 nötdjur, 4.670 får (inklusive getter) och 315 svin.
Sandra Widing
