Tio procent av Ålands stugbyar får underkänt i ÅMHM:s stora granskning.
Det rör sig om stugbyar med äldre ägare som inte mäktar med underhållet, enligt inspektör Eeva Axelsson.

MILJÖ Drygt 60 stugbyar samt några hotell och pensionat inspekteras just nu av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM.
Man besöker alla stugbyar med 25 till 100 bäddar och inspekterar.
I princip har de hittat stugbyar i två kategorier, säger Helena Jarved som håller i granskningen tillsammans med Eeva Axelsson:
-Det finns stugbyar som är jättefina och sådana som har problem. Vi har mycket få mitt emellan.
Många äldre
-Det som förvånat oss mest är att 80 procent av alla stugbyar drivs av personer i 60-årsåldern eller äldre. Många säger att de inte orkar med att driva anläggningarna och att de helst vill sälja och sluta, säger Eeva Axelsson.
Det är bland dessa äldre stugbyar som de flesta av problemen återfinns. Cirka tio procent av de inspekterade stugbyarna har så stora brister att de fått ett skriftliga förelägganden med krav på nödvändiga förbättringar. Annars kan ÅMHM besluta om viten.
-Det rör sig saker som mögel i hygienutrymmena, om att man missat att ta regelbundna prover på dricksvattnet eller att lekanordningarna inte är säkra, säger Helena Jarved.
Vitesstorleken sätts till en summa motsvarande vad de nödvändiga reparationerna skulle kosta plus en liten extraavgift för att göra det lönsamt att åtgärda problemen.
Uppmuntra egenkontroll
God tid före inspektionsbesöken skickade ÅMHM ut en checklista med information om vad man som stugbyägare bör hålla ögonen på.
-Vi vill ju uppmuntra ett egenkontrollsystem, säger Eeva Axelsson och visar som exempel en checklista med ett 40-tal kontrollpunkter fördelade efter årstid: att kontrollera ventilation på våren, inspektera krypgrunden på sommaren, kolla packningar i dörrkarmar på hösten och städa elcentralerna på vintern.
ÅMHM planerar att på sikt införa ett riskklassningssystem. De anläggningar som sköter sig får färre inspektioner och lägre årsavgift.

Petter Lobråten