Arbetsgruppen för en ny kommunalskattelag vill diskutera en fastighetsskatt på Åland. Det är en av de punkter som gruppen ser som intressant att titta vidare på.
POLITIK Arbetsgruppen har sett över rådande kommunalskattelagstiftning under ett års tid och spårat brister och tagit fram förslag till förbättringar. På torsdagen presenterade de sin mellanrapport tillsammans med finansminister Mats Perämaa (Lib).
Några klara besked om åtgärder presenteras inte. Snarare ett diskussionsunderlag som visar vilka vägar som kan bli intressanta att gå i skattefrågan. Fastighetsskatten är en sådan fråga.
-Genom en fastighetsskatt skulle vi kunna bredda skattebasen, säger Mats Perämaa.
Hur då?
-I dag finns det flera exempel på kommuninvånare som använder sig av den kommunala servicen men som inte betalar skatt. Ett exempel är de anställda på utflaggade fartyg, ett annat pensionärer som har flyttat hit från Sverige, ett tredje är personer som bara betalar kapitalskatt.
Bjuder in till diskussion
Genom en fastighetsskatt skulle alltså fler vara med att betala. Tanken är att man på så sätt ska kunna sänka den allmänna kommunalskatten på inkomst. Men det finns fällor.
-Personer som har så låga inkomster att de inte betalar så mycket skatt ska inte behöva råka ut för ett högre skattetryck, säger Mats Perämaa.
Men det är bara Finströms kommun som har fastighetsskatt, tyder inte det på att kommunerna inte vill ha den här skatteformen?
-Jag skulle säga att det i alla fall finns ett intresse att diskutera det, säger Mats Perämaa.
Arbetsgruppen är noga med att poängtera att man inte har tagit slutgiltig ställning i någon fråga. Mellanrapporten ska bli ett diskussionsunderlag för ett seminarium som hålls någon gång i oktober. Dit välkomnas både kommunrepresentanter och allmänheten. Efter det ska man arbeta vidare och presentera en slutrapport.
Ett politiskt verktyg
Det finns två starka skäl till att förändra kommunalskattesystemet. Det första är politiskt: Landskapsregeringen vill skaffa sig ett skatteverktyg som man kan använda för att genomföra sin politik. Det andra är praktiskt: I dag styrs huvuddelen av kommunalskattelagstiftningen genom blankettlagstiftning. Förutom några åländska avdrag är det alltså i princip alltid Finlands riksdag som bestämmer om förändringar i kommunalskattelagstiftningen. De åländska kommunerna önskar att lagtinget ska ta över beslutanderätten.
Målsättningen med översynen av lagen är också att lagstiftningen ska bli enhetlig och lättöverskådlig.
Egen lag kostar
Arbetsgruppen öppnar för att kommunalskattelagstiftningen antingen kan fortsätta utformas som någon form av blankettlag, eller att man ska ta fram en helt egen åländsk lagstiftning.
Det senare alternativet tycks vara mer tilltalande, men det är långtifrån enkelt.
-I dag finns inte kompetensen inom beskattningsområdet i förvaltningen, säger Mats Perämaa.
-Man kan säga att vi i dag åker snålskjuts på finländsk förvaltning eftersom det i praktiken är där som det mesta arbetet görs, säger finanschef Dan E. Eriksson.
Därför kan det bli aktuellt att börja arbeta upp en egen kompetens på området, enligt Mats Perämaa.

Tone Nordling