De främlingsfientliga strömningarna i Finland riskerar att slå även mot de svenskspråkiga. Det menar Ålandsminister Astrid Thors (SFP) som kallar främlingsfientlighet och fientlighet mot svenskan för siamesiska tvillingar.
POLITIK -Uttrycket "ta seden dit man kommer" ligger nära Sannfinländarnas paroll att "I Finland ska vi prata finska", det säger Ålandsminister Astrid Thors.
Hon ser den uppblossande diskussionen om svenskans roll i Finland som en effekt av Sannfinländarnas politiska framgångar. Risken med den åsiktsförflyttning som sker är att svenskans roll i landet förminskas från ett nationalspråk till ett minoritetsspråk, enligt Astrid Thors.
En grogrund för de åsiktsströmningarna är främlingsfientligheten som växer i landet. Påhejad av att de övriga partierna flörtar med Sannfinländarnas invandringskritiska politik.
-Jag tror att den här valrörelsen kommer att göra det tydligare än tidigare. Vi måste vakna nu och se att främlingsfientlighet och en fientlig inställning till svenskan är siamesiska tvillingar, säger hon.
De Gröna oroar
Flera händelser den senaste tiden tyder på att svenskans ställning i landet tycks kunna bli en valfråga.
Mest bekymrad är Astrid Thors över De Grönas skrivningar i sitt nya språkpolitiska program, där det bland annat står att svenskan borde kunna bli valbar i undervisningen i östra delarna av Finland och att man vill slopa språkprovet i högskoleexamen samt frångå de svenska språkkraven för tjänstemän.
Att man börjar prata i termer om att svenskan borde bli valbar är ett hot mot svenskans ställning som nationalspråk, enligt Astrid Thors.
-Jag vet inte om De Gröna inser att det är det som blir effekten. Men jag är bekymrad över utvecklingen. Deras program går ett steg längre än de uttalanden som Finlands statsminister Mari Kiviniemi (C) har gjort om svenskan. De är visserligen inte statsmannamässiga, men de har ingen bredare förankring i hennes eget parti.
Ser stöd
Astrid Thors ser ändå klara ljuspunkter i fråga om svenskans ställning.
-Det finns en bra grund i de största partierna Centern och Samlingspartiet. De stödjer aktivt tvåspråkigheten. Exempelvis ska Centerns undervisningsminister Henna Virkkunen ha en stor eloge för initiativet att tidigarelägga svenskundervisningen i skolan, säger Astrid Thors.
-Och vi är tacksamma över Helsingin Sanomats ledare som försvarade svenskan som nationalspråk i veckan. Vi ser att många viktiga starka röster kommer till svenskans försvar, inget ont som inte har något gott med sig, säger hon.
"Fel att stjäla retorik"
Från åländskt håll finns farhågan att Sannfinländarna kommer att ersätta SFP i nästa regering, är det något som oroar dig?
-Sannfinländarna har gått fram mycket men vi ska komma ihåg att de redan har ställt sådana politiska krav att det förefaller som att de har uteslutit sig från regeringssamarbetet. Jag har svårt att tro att regeringskumpanerna går med på att lämna EU till exempel.
-Sen ska vi komma ihåg att Finland har en lång tradition av att ta kål på populistiska partier genom att ge dem ansvar. Det visar sig då att deras till synes enkla lösningar inte fungerar.
Samtidigt tycker hon att de övriga partierna behöver bli bättre på att bemöta Sannfinländarna.
-Vi ser flera fall där andra partier upprepar deras retorik i migrationsfrågor det gör att det rasslar in mer stöd åt Sannfinländarna, jag menar att vi ska kunna diskutera frågorna men med egna ord och egen agenda.
En liten förhoppning finns också att de väljare som vänder sig emot främlingsfientlighet ska se SFP som ett alternativ.
Många möjligheter att studera på svenska
Parallellt med stormen kring svenskan i Finland finns en utveckling där Åland vänder sig västerut på allt fler områden. Hur ser du på det?
-Särskilt inom universitetsvärlden är det tydligt vilket blir bekymmersamt eftersom affärslivet ofta är beroende av nätverk och personliga kontakter för att fungera. De skapas ofta under studietiden.
Går det att stoppa utvecklingen?
-Mitt intryck är att universiteten kunde göra mer för att informera åländska studenter om studiemöjligheterna på svenska. Det finns ett stort antal enspråkigt svenska utbildningsalternativ i Finland, även i Helsingfors.
-Men vi ska komma ihåg att det finns två parter i ett förhållande. Finländarna behöver lära sig mer om självstyrelsen men ålänningarna behöver också lära sig mer om vilka möjligheter som faktiskt finns i Finland.
-Visst finns det problem för svenskspråkiga inom vissa områden, men i stort fungerar det att leva på svenska. På flera områden har det faktiskt blivit bättre de senaste åren i form av samhällsservice på svenska. Det är någonting som också behövs lyftas fram. Jag har en känsla av att de åländska studenterna tror att det är svårare än vad det faktiskt är.

Tone Nordling