I prognosen har man tagit fram tre scenarier: Covid1, Covid2 och Covid3. Nummer två ses nu som det mest troliga och det tredje är ett worst case-scenario.
– Det är dagens bästa gissning, men den hårda datan är tunn och vi har lite att gå på. Det ter sig orealistiskt att vi skulle vara närmare den mer positiva varianten, säger Jouko Kinnunen, forskningschef på Åsub.
De tre scenarierna ger varsin alternativ utvecklingsbana för Ålands BNP. Med 2017 års BNP som index skulle Covid3 innebära en minskning med 15 procentenheter i år. Enligt det mer troliga scenariet Covid2 skulle minskningen vara på närmare tio procentenheter, medan Covid1 skulle innebära en minskad BNP på drygt fem procentenheter.
Covid2-scenariet skulle också medföra omkring 2.000 arbetslösa personer i april, jämfört med runt 500 personer en vanlig aprilmånad.
– Under ett år är arbetslöshetsnivån mellan 3,6 och 3,8 procent, men det kan öka ganska mycket, med omkring tio procentenheter, säger Jouko Kinnunen.
Han poängterar dock att siffrorna är baserade på ”skakiga kalkyler”.
Covid2-scenariet utgår från att 50 procent av befolkningen smittas av coronaviruset. 100 personer blir allvarligt och 40 personer blir kritiskt sjuka under epidemin.
Värre än finanskrisen
Ju allvarligare företagens likviditetsproblem är, desto fler företag kommer att bli vilande eller gå i konkurs, menar Jouko Kinnunen. Det skulle dessutom leda till mer långvariga negativa ekonomiska effekter.
På kort sikt kan effekterna bli värre än vid finanskrisen 2008, säger Jouko Kinnunen.
– Chocken påverkar flera delar av ekonomin samtidigt. Dessutom är det andra personer som drabbas. Det är inte finansbolag och välbärgade medborgare, utan personer som lever på serviceyrken och de minst solventa bolagen som turistnäringen där lönsamheten är rätt låg. Det drabbar de som redan går på knäna.
Kan man säga att turistsäsongen är förstörd för Ålands del?
– Det är svårt att säga. Om alla evenemang ställs in blir det en väldigt annorlunda säsong. Det hänger på att man de närmsta veckorna måste bestämma om de blir av.
Hypotesen Åsub har jobbat efter är att de ekonomiska effekterna dock är snabbare övergående än vid finanskrisen, och att samhällets beteende är tillbaka i normalläge i oktober.
– Ekonomin körs tillfälligt i botten, men återhämtar sig. Det är alltså om vi inte får en ny finanskris som följdsjukdom och hela EU går omkull. Den offentliga sektorn tar smällen och skattebetalarna får betala tillbaka pö om pö, säger Jouko Kinnunen.
Om den ekonomiska bördan hamnar på privata sektorn tar återhämtningen längre tid, menar han.
Åtgärder hjälper inte tillväxten
Vid Covid2-scenariet hjälper inte landskapsregeringens (LR) motåtgärder för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin för Ålands tillväxt, säger Jouko Kinnunen.
– Åtgärderna ökar inte produktionen. De förbättrar situationen för företagen och hushållen, men man måste producera för att få en ökad BNP.
Åsub hade redan under en tid arbetat med en konjunkturprognos, men valde i ett senare skede att ta med coronapandemins effekter. Just den delen presenterades för lagtinget på tisdagen.
– Vi insåg att vi måste inkludera coronan i konjunkturen. Den skulle inte säga någonting om vi inte beaktade coronan, säger Jouko Kinnunen.
Prognosen har inte varit lätt att göra, menar han. Vanligtvis finns mer kvantitativ data att gå på genom momsregisteruppgifter som Åsub får via Statistikcentralen i Finland, men vad som ställer till det är att den datan kommer med en viss fördröjning.
– Den slutar vid årsskiftet och då fanns ingen corona på kartan. Nu har vi gjort en massa antaganden och bedömningar baserat på olika branschers årliga rörelseresultat. Vi har försökt använda alla till buds stående medel och kombinera dem, säger Jouko Kinnunen.

Fredrika Fellman