När tiden gick ut att söka den utannonserade ordinarie tjänsten som barnatillsyningsman vid Kommunernas socialtjänst (KST) den 11 januari hade sju ansökningar kommit in. Tre av de sökande kallades på intervju, men i slutet av januari togs ett beslut om att avbryta rekryteringen.

Områdeschef Susann Peltonen beslutade samtidigt att tjänsten, som även utlystes två gånger i höstas, i stället ska lediganslås på nytt i ett senare skede.

Susann Peltonen säger till Ålandstidningen att de sökande saknade tillräcklig kunskap om och erfarenhet av familjerättsfrågor.

Familjerätten är lite av en specialnisch, konstaterar hon.

– Det är en hel del juridiska frågor, så man behöver ha kunskap om den biten. Sedan är det också kombinerat med att kunna medla och ha samarbetssamtal mellan två parter som på egen hand inte lyckas hitta egna lösningar, och så ska personen ha datorvana. Det är lite knepigt att hitta alla kompetenser.

Mindre förebyggande

KST har i dag två tjänster som barnatillsyningsmän. Till uppgifterna hör rådgivning och information till föräldrar gällande familjerättsfrågor, vårdnads- och umgängesfrågor samt underhållsfrågor. Barnatillsynssysslorna sköts för närvarande på deltid, där en person är tillfälligt anställd på 20 procent fram till slutet av mars och på den andra tjänsten finns en vikarie på deltid.

Att ingen i dag jobbar heltid med uppgifterna får konsekvenser framför allt när det gäller det förebyggande arbetet. Till det hör bland annat att hålla i samarbetssamtal om föräldrarna inte kommer överens i olika frågor kring barnen.

– Det har vi fullt ut inte möjlighet att jobba med så bra som vi skulle önska och vilja, säger Susann Peltonen.

Det kan också röra sig om att erbjuda stöd i ett tidigt skede, det vill säga innan en situation leder till en allvarlig konflikt.

– Det är ett viktigt stöd som skulle kunna bespara både föräldrar och barn mycket lidande. Tyvärr kan vi inte ge det tid i den mån vi skulle behöva just nu, säger Susann Peltonen.

De lagstadgade uppgifterna måste helt enkelt prioriteras.

– De juridiska dokumenten, att personer får sina avtal gällande underhåll och vårdnad och att föräldraskapsserkännanden blir gjorda – sånt fördelar vi på oss andra och får ut i rimlig tid.

Lönejustering

För att öka chanserna att rekrytera personal till barnatillsynen höjde förbundsstyrelsen i höstas den uppgiftsbaserade månadslönen med 150 euro till 3.637 euro. Ordförande Runar Karlsson sade till tidningen att problemet är att det inte finns konkurrenskraftiga löner för ganska många tjänster inom det sociala området: ”Det är svårt för offentlig sektor att konkurrera om personal och det blir mer och mer påtagligt.”

Även Susann Peltonen tror att rekryteringsproblematiken till viss del har en koppling till lönerna. Men hon lyfter också det faktum att myndighetsutövning inte är något för alla.

– Myndighetsutövning innebär att man ibland måste fatta otrevliga beslut. Åland är ett litet samhälle, där man kanske har barn i samma klass eller förening. De allra flesta hos oss har barn och det är små sammanhang.

Det är inte klart när tjänsten ska utlysas igen, säger Susann Peltonen.

– Men för alla som behöver servicen, och för att få en kontinuitet, hoppas vi verkligen den blir tillsatt, men jag vågar inte sia om när det blir möjligt.