Tomten där gymnastikföreningen vill bygga hallen, klassas i dag som en affärs- eller småindustritomt.
Tomtägaren har lämnat in en ansökan om byggnadslov men frågan har ännu inte behandlats av kommunens byggnadsnämnd.
– Ett problem är dock att man vill bygga ett 25 procent högre fasadliv än det i detaljplanen finns stipulerat, enligt den får man inte överstiga sex meters höjd, säger kommunens byggnads- och miljöinspektör Guy Dannström.
När en avvikelse från detaljplanen görs ska grannar, enligt lag, höras i ärendet. Om någon granne anmäler missnöje går frågan vidare till kommunstyrelsen vilket är en tidskrävande process.
Klassificeringen av verksamheten på tomten är en annan stötesten.
– Gymnastik är kanske inte i första hand en affärsverksamhet, men det får kommunens mer juridiskt bevandrade diskutera.
Nya tag nästa år
För närvarande är ändringar i delgeneralplanen aktuella vid ett flertal områden i Jomala kommun, bland annat gäller detta i Norra Ingby, Kalmarnäs, Möckelö strand och Prästgården by.
– Det torde därför dröja ett bra tag innan en ändring i Sviby-Möckelös delgeneralplan kan bli aktuell, säger Guy Dannström.
Tror du att frågan kan lösas?
– I det här skedet vill jag säga att man får ta nya tag efter årsskiftet.
En eventuell omklassning av tomten kan komma i fråga, men även det kräver ändringar i delgeneralplanen.
I en intervju i söndags säger ordföranden för Mariehamns gymnastikförening, Pia Berglund, att hon hoppas slå upp dörrarna till hallen till 2021. Hur realistisk är den förhoppningen enligt din syn på saken?
– Som det ser ut för närvarande är det inte så realistiskt, kravet på det sju och en halv meter höga fasadlivet ställer till det just nu.
Hur lång process handlar det om innan de krävda planändringarna kan vara i hamn?
– Jag uppskattar det till minst ett år.
Verksamhetsbidrag
Om Mariehamns gymnastikförening trots allt bygger sin hall i Jomala, blir man också en förening registrerad i kommunen. Det i sin tur innebär att eventuella verksamhets- och aktivitetsbidrag blir en fråga för fritidsförvaltningen i Jomala.
Fritidschefen Calle Greiff säger att reglerna kring bidragen är flexibla och inte helt entydiga från år till år.
– I budgeten för 2020 finns det 166.370 euro att fördela mellan nuvarande fyra föreningars idrotts- och ungdomsverksamheter.
Ökar den totala potten som ska fördelas om vi ponerar att gymnasterna har byggt sin hall och därmed blivit en Jomalaförening?
– Det är ett politiskt beslut som fullmäktige tar i december varje år. Det budgeteras en viss summa årligen, den fördelar vi sedan procentuellt genom att titta på antal aktiva medlemmar i föreningarna samt antal aktiviteter.
PR-vinst för Jomala
Fritidschefen sitter på mandat att besluta om den procentuella fördelningen föreningar emellan. Allt inom ramarna för det principbeslut som fattats av kommunen.
– Bidragssystemet vänder sig i första hand till föreningar som bedriver idrotts- och fritidsverksamhet för ungdomar mellan 7 och 20 år, säger Calle Greiff.
I Jomala kommuns principdokument för nämnda bidrag konstateras att en övre ekonomisk gräns tillämpas.
”Bidragen anpassas till den totala ekonomiska ram som fritidsförvaltningen får tilldelat årligen av kommunfullmäktige”, skriver man i dokumentet.
Det innebär att om en normerad uträkning för bidrag står i strid med den totala summa som fritidsförvaltningen avsatt, gäller den totala summan som övre gräns och utgör därmed giltig grund för att avslå ansökan, alternativt ändra på bidragets storlek.
Vilka vinster ser du om gymnastikföreningen skulle bli registrerad i Jomala?
– Det vore ju helt klart en PR-vinst, men någon direkt ekonomisk vinst kan jag inte se i nuläget, förutom att hallen kunde bli en attraktion för folk utifrån. Sedan är det extra roligt att gymnastiken är en idrott som många flickor nappar på.
 

Peter Pussinen