I samband med att den nya vägtrafiklagen togs fram gjordes en barnkonsekvensbedömning av Ålands landskapsregering och Rädda Barnen. Barn, ungdomar och vårdnadshavare hördes under hösten 2022, och deras åsikter har nu sammanställts i en rapport. Två förenklade version av rapporten, en för daghemsbarn och en för barn och unga, ska fungera som återkoppling till de barn och ungdomar som deltog.
Totalt hördes cirka 550 barn och ungdomar i åldrarna 3-20 år genom diskussioner utifrån material som tagits fram för skol- och daghemspersonal och genom att svara på individuella online-enkäter.
– Jag tror att många blev positivt överraskade av hur mycket åsikter som kom fram, säger Jonna Varsa, barnkonventionsansvarig på Rädda Barnen.
Enligt henne kan man sammanfatta svaren i diskussionerna med att många känner sig trygga i trafiken på Åland, men det lyftes också fram många saker som kan förbättras. Något som alla åldersgrupper efterfrågade var lugnare trafikmiljöer, till exempel genom övergångsställen, gång- och cykelbanor och gatubelysning, så att barn och unga tryggt kan ta sig dit de ska.
Kloka synpunkter
En av de mest diskuterade frågorna var cykelhjälmar, som det fanns varierande åsikter om. Många ungdomar svarade att fler kanske börjar använda hjälm om det står i lagen, medan några sade att de skulle sluta cykla om man måste använda hjälm.
Barn och ungdomar hade också önskemål om bland annat tryggare alternativ till mopedbilar och att bilar ska sakta ner och hålla bättre avstånd till de som går eller cyklar. Vikten av reflexer var ett annat ämne som diskuterades mycket.
Elin Roselius, trafikingenjör vid landskapsregeringen, tycker att det var mycket fina synpunkter och tankar som kom in. Enligt henne har barn och unga bra koll på hur man beter sig i trafiken.
Även om det är svårt att säga om någon enskild kommentar ledde till ändringar i lagförslaget gav de en uppfattning om vilka attityder som finns.
– Generellt kände vi att vi var på rätt spår, säger hon.
Det man framför allt fick ut från barnkonsekvensbedömningen är enligt Elin Roselius att det inte får vara för svårt för barn, unga och barnfamiljer att följa reglerna.
– Det behövs en balans mellan trafiksäkerhetskraven och barns rätt till transport, säger hon.
Förslaget till vägtrafiklagen är färdigbehandlat och godkänt av lagtinget, och kan troligtvis träda i kraft under nästa år.
Görs inte alltid
Enligt FN:s barnkonvention ska beslutsfattare alltid vid beslut som på något sätt påverkar barn och ungdomar identifiera konsekvenserna för dem och se till att principen om barnets bästa följs.
– Tyvärr görs inte det här alltid när det borde göras, säger Jonna Varsa.
Enligt henne tar man inte alltid in åsikter direkt från barn och unga och ser inte heller alltid på forskning om hur olika barngrupper påverkas av ett beslut. Hon ser ändå att utvecklingen går åt rätt håll och att det allt oftare efterfrågas barnkonsekvensbedömningar.
– Det finns en medvetenhet, säger hon.
Jonna Varsa konstaterar att det nog är en resursfråga, men Rädda Barnen vill se strängare krav på att barnkonsekvensbedömningar görs.
– Det borde finnas ett tydligt krav i lagstiftningen, säger hon.
