-Mamma, titta när jag hoppar i höet, ropar någon.
En annan drar pappa i handen för att få med honom till stallet. Och en tredje mumsar hamburgare i solen.
Öppna gårdar är som gjort för att barnen ska få busa.
SKÖRDEFEST Vädret är en aning ostadigt. Ena stunden regnar det, i nästa skiner solen och rätt vad det är så är det bäggedera. Men det verkar inte hindra.
Klockan har ganska nyligen slagit elva och gården Jungfrun ute på Herrö i Lemland har för första året öppnat upp sin gård. Det är Eva Johansson som med sin familj flyttat till Åland och till Evas mammas barndomshem.
-Det är kul om andra också kan få ta del av det här, säger hon och sveper med handen mot gården.
Och de gör de redan. Några står i stånden och spanar in hantverk medan andra sitter och fikar. I solen, som för tillfället i alla fall lyser.
-I går var det flera hundra här. Det är svårt att räkna, men kanske två-trehundra.
Barnen viktigast
Eva har satsat mest på aktiviteter för barnen, eftersom hon tycker att det är viktigast. Att de har kul.
-Det blir ju så, jag har tre barn själv.
Det finns tipspromenad, tygtryck, ponnyridning och barkbåtsbyggande. Bland annat. Vid den senare står lilla Alvin Lindberg, 3 år, och roar sig. Barkbåtarna ligger i en lite damm med vatten som det är jättekul att plaska i.
-Oooo, säger han förtjust när det skvätter på fotografen.
-Jag hoppas att det blir fler år för oss för vi kan inte förverkliga allt första året, säger Eva.
Chockartad början
Några som verkligen har försökt göra det är Barbro Carlsson och Conny Rosberg på Haddnäs gård, bara några kilometer längre bort. Där finns det kosafari, hästsulkyåkning, hästridning, höhoppning och ... ja, det mesta.
-Det kom över tusen personer i går. Vi blev lite chockade, säger Barbro ärligt.
Hon säger att det var omöjligt att beräkna hur många som skulle komma när det är första året de är med på Öppna gårdar. Det var också omöjligt att beräkna hur mycket mat som skulle gå åt.
-Grillkorven på eget kött tog slut. Men hamburgare har vi kvar, säger Conny.
Och de verkar smaka. Kön ringlar sig från grillen hela vägen in i den stora ladugården där försäljarna säljer allt mellan himmel och jord.
Mest folk är det nog ändå vid kosafarin. Traktorvagnen är proppfull med både vuxna och barn som får följa med ut på kobetet där gårdens Highland cattle-kor betar.
Något för alla
När traktorn kommer tillbaka rusar alla barnen till den stora höstacken i stället. Där står redan Leo Björke, 1 år, och trampar med ett stort leende på läpparna.
-Han gillar det här. Och så finns det en stor sandhög där borta med sandleksaker. Sedan är han ganska nöjd bara att titta på djuren, säger mamma Maria Björke.
Dottern Saga, 4 år, gillar hästarna bäst.
-Man kan hitta något för alla åldrar, konstaterar Maria.
Och det stämmer. Amanda Erikslund är tolv år och precis lika nöjd. Hon kliver ur sulkyn efter en liten rundtur i den.
-Det är stor skillnad mot att rida. När man rider själv måste man jobba mer, nu är det bara att sitta bredvid och kolla runt, säger hon.
Förtjust i att rida
Fast att rida här på gården är inte så ansträngande det heller. Man kan njuta riktigt bra även i sadeln, i alla fall om man får tro lilla Vilhelm Mattsson, som snart fyller två år.
-Han vill göra igen och igen. Första gången han red var i går i Byttböle, och vi trodde inte ens att han skulle göra det, säger mamma Irene Jansson som står bredvid och fotograferar tillsammans med dottern Sofia.
Så leds hästen fram mot dem och Vilhelm får frågan om det var kul.
-Ja-a, svarar han.
Så klart.

Matilda Andersson