Med anledning av problemen under ödriften i höstas ställde landskapsregeringen i december en rad frågor till Kraftnät Åland Ab. 
I sitt svar redogör styrelsen, genom vd:n Jan Kahlroth, för bakgrunden till händelserna men också för det arbete som gjorts för att minimera risken för liknande problem i framtiden. 
Avbrottet var ursprungligen planerat till vecka 43. Men arbetet försenades och avbrottet med tillhörande ödrift blev framskjuten i flera repriser för att sedan inledas vecka 48. 
Drog ut på tiden
Enligt Kraftnät Åland var entreprenörens uppskattning att arbetet skulle kräva en veckas ödrift. Prognoserna visade att det skulle bli mildväder och Kraftnät Åland beslöt därmed att arbetet skulle inledas. Här spelade ytterligare en faktor in. Skulle Kraftnät Åland ha skjutit upp arbetet ytterligare hade entreprenören inte kunnat färdigställa arbetet inom kontraktstiden, vilket dels skulle resultera i skadeståndskrav, dels riskera att hela projektets tidsplan förskjöts. 
Kraftnät Åland skriver vidare att det i ett tidigt skede av arbetet dock stod klart att entreprenörens planering hade varit optimistisk. Det skulle behövas minst nio dagars ödrift, inte sju som det var sagt från början. Sist och slutligen kom det att handla om fjorton dagar. 
Ville inte forcera
Dessutom påträffade entreprenören problem som måste lösas innan det gick att gå vidare. Idrifttagningen flyttades därmed fram två gånger. Trots att Kraftnät Åland anlitade egen expertis tog arbetet längre tid än beräknat. 
När väl arbetet hade satts i gång var det inte heller längre möjligt att avsluta det för att genast återinstallera Sverigekabeln. 
”Bolaget ansåg inte heller att det var klokt att forcera entreprenören att öka arbetstakten, eftersom det kunde medföra risker för att någonting blivit felaktigt utfört, med driftstörningar eller skador på anläggningen vid idrifttagning eller vid fortsatt drift som följd”.
Vidtagit åtgärder
Kraftnät Åland berättar i sitt svar om nya rutiner och planer för framtida eventuella problem. 
Kraftnät Åland medger, som svar på landskapsregeringens kritik, att kommunikationen under ödriften inledningsvis var bristfällig, men anser också att den förbättrades under den senare delen av ödriften.  
Tillsammans med distributionsnätbolagen har man nu tagit fram en kommunikationsplan som kan användas vid störningar av olika slag. Dessutom ska man framöver prioritera att skyndsamt uppdatera hemsidan med information till allmänheten. 
Infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C) har tagit del av Kraftnät Ålands redogörelse. I sitt svar till bolaget skriver hon att landskapsregeringen anser att de åtgärder som vidtagits är ett viktigt steg mot att upprätta elförsörjningen framöver. 
Hon understryker även hur viktigt det är att kommunerna skaffar egna mobila elkraftverk samt påminner om att det är kommunernas ansvar att uppdatera beredskapsplanerna.
 
 
 
Ödriften hösten 2014
Som en del av projektet med Finlandskabeln var det nödvändigt med ett avbrott på förbindelsen för att göra vissa arbeten i Tingsbacka elstation och för att göra klar den nya elstationen i Tellholm. Ödriften pågick den 24 november till den 8 december. Under den tiden inträffade fem avbrott i ödriften. Två av dem kunde härledas till Kraftnät Ålands egen gasturbin i Ringsböle. Nätstörningar var förklaringen till två avbrott och ett berodde på att Mariehamns energi Ab:s stora diesel nödstoppade vid nerkörning. Trots försök att reparera den blev den stora dieseln inte tillgänglig under resten av ödriften. Det krävdes en större reparation innan den åter blev driftklar. 
Källa: Kraftnät Åland
 
Några åtgärder 
Mariehamns energis stora dieselmotor har reparerats. På den minsta dieseln har en automatstart installerats. På så vis tryggas elförsörjningen till kylvattenpumparna vid strömavbrott. Tillsammans med distributionsnätbolagen har Kraftnät Åland tagit fram en kommunikationsplan för hur information ska förmedlas vid störningar i stamnätet. Det ska till exempel tydligt framgå vem som berörs och hur länge störningarna förväntas pågå.
 
 

Annika Kullman