BLRT har meddelat landskapsregeringen att varvet i Klaipeda likvideras eftersom verksamheten har upphört. Ålandstidningen kan i dag avslöja att varvet tvärtom expanderar sin verksamhet kraftigt och att koncernen har en oerhört stark finansiell ställning.
NÄRINGSLIV Som Ålandstidningen skrev i lördags begärde den estniska BLRT-koncernen sitt varv i Klaipeda Litauen i likvidation i juli. Nyligen meddelade man även landskapsregeringen att man begärt bolaget Laevaehitus i likvidation eftersom verksamheten "upphört".
I stället för att ha direktkontakt med varvet ska nu en likvidator utgöra motparten i den tvist där landskapet kräver varvet på två miljoner euro.
Ålandstidningen kan i dag avslöja vad som sannolikt ligger bakom likvidationen. Den 22 juli, två dagar efter att man begärt Laevaehitus i likvidation, gick den mäktiga koncernen ut med nyheten att BLRT i Klaipeda hade köpt Baltija-varvet i just Klaipeda av det danska jättebolaget Maersk.
Baltija-varvet, Baltikums största, hade en omsättning på 42 miljoner euro 2009 och har sedan starten 1952 byggt hundratals fartyg. Varvet anställer i dag runt 1.200 personer.
Nytt jättevarv
I ett pressutskick skriver BLRT att man tänker slå ihop Baltija-varvet med Western Shipbuilding Yard, det vill säga varvet som byggde Skarven. Man bildar ett nytt bolag som får namnet Western Baltija Shipbuilding, och de beställningar som Skarven-varvet för närvarande har tas över av det nya bolaget.
Tanken är att fartygen ska byggas vid det gamla Baltijos-varvet, men vid större projekt, där det varvet inte räcker till, ska flytdockor från Western användas. Bolaget ska främst bygga fartyg upp till 100 meter, både i form av färjor och specialfartyg.
BLRT-koncernen ska därmed inte lägga ner sin varvsverksamhet. Tvärtom expanderar man kraftigt.
Rika som troll
I debatten har det också hävdats att det varv som byggde Skarven är på ruinens brant. Hur dotterbolaget BLRT Laevaehitus ekonomiska ställning är går inte att sia om, men klart är att själva BLRT-koncernen har en oerhört stark finansiell ställning.
I sin kassa har bolaget 53 miljoner euro, och skulderna ligger bara på runt 27 miljoner euro. De två miljoner euro som landskapet kräver av ett dotterbolag i koncernen är därmed småpotatis.
Fedor Berman, vars familj äger runt 50 procent av bolaget (som är ett av Estlands största) rankades 2008 som den näst rikaste personen i Estland. Då ansågs han personliga förmögenhet ligga på cirka 166 miljoner euro.
2009 uppgick BLRT-gruppens försäljning till 313 miljoner euro, och vinsten efter skatt var 17 miljoner euro. Det vill säga, bolagets nettovinst var ungefär lika stor som Viking Lines och Rederi Ab Eckerös vinst tillsammans.

Fredrik Rosenqvist