Tage Eriksson har tillträtt som tf vd för Ålands producentförbund. Ladugårdsoverallen är utbytt mot rutig skjorta, mjölkning mot pappersarbete. Men engagemanget för lantbruket på Åland är kvar, nu med ett helt förbund bakom sig.
LANTBRUK Tidigare hette det verksamhetsledare, nu vd, men arbetet går helt enkelt ut på att leda verksamheten för Ålands producentförbund.
Det är Tage Eriksson som ska göra det i år eftersom Birgitta Eriksson är föräldraledig.
Han låter både självsäker och ibland nervös, fast på ett engagerat sätt. Hela tiden känns det som han är anpassningsbar.
Som när han poserar tålmodigt med korna framför ladugården på Ålands landsbygdscentrum. Utan problem klappar han dem och erbjuder dem hö. Han är van att umgås med kor, men inte i kontorskläder.
Inte datorvan
Tage Eriksson har varit bonde i Hammarudda i Jomala sedan 1981. Till Åland kom han från Kimito efter att han träffat sin fru Ulla. De studerade agrologi tillsammans. De hade mjölkkor tidigare, nu dikor.
Tidigare inne i värmen på producentförbundet sade han att han enbart suttit fem dagar på sin nya stol och att det bokas in ett eller två möten varje dag. Och att han inte är så datorvan.
-Jag tror lantbrukarna uppskattar min bakgrund som bonde. Jag vet vad jag pratar om. Ändå har jag mycket att sätta mig in i. Jag kan vanlig data som att skriva, maila och googla, men jag har inte hållit på med någon filhantering på gården. Det är bra att det finns så många här som kan hjälpa till.
-För plötsligt har jag fått arbetskamrater. Det finns så mycket sakkunskap i huset som jag kan använda mig av.
Sonen tagit över gården
Inte helt oväntat har Tage länge varit engagerad inom Ålands producentförbund(ÅPF), som bäst kan beskrivas som en intresseorganisation för lantbrukare, jämförbart med en fackförening. Ett av förbundets viktigaste uppgifter är att bevaka den allmänna löneutvecklingen i branschen.
Finland är indelat i två producentförbund. Ett svenskspråkigt SLC och ett finskspråkigt MTK. Under SLC finns sedan fyra landskapsförbund: Nyland, Åboland, Österbotten och Åland.
SLC är huvudorganet som sköter intressefrågor på fastlandet även för de åländska lantbrukarna. ÅPF förhandlar med landskapsregeringen i lokala frågor. Det finns exempelvis flera stödprogram som enbart är åländska, som ett miljöstödsprogram.
Under ÅPF finns flera lokala avdelningar. Tage har länge varit engagerad i Jomalas och är det fortfarande.
-De behövde någon som relativt snabbt kunde sätta sig in i frågorna, så när tillfället gavs kändes det roligt att prova på det här arbetet utanför gården.
-Min son John som är 26 år har redan jobbat på gården i ett år. Nu har han inga fasta planer och vet inte riktigt hur han framtiden ser ut. Det här blev en chans för honom att ta mer ansvar och prova på arbetet som bonde, säger Tage.
Ekotrenden planar ut
Tage pratar om att få ut högre pris för de åländska produkterna och som konsument är det lätt att bli lite orolig.
Som Ålandstidningen tidigare har skrivit ser det ut som EU-stödet till bönderna kommer att minska inför nästa budgetperiod inom lantbruket. Det gör att priserna troligtvis går upp. Stödet är nämligen till för att bönderna ska ha möjligheten att sänka konsumentpriset.
Kommer grönsaker och frukt bli ännu dyrare?
-Det finns alltid den risken att priserna går upp nu. Men böndernas andel på slutpriset är sist och slutligen inte så stor. Ju fler mellanhänder desto fler påslag blir det i kedjan. Dagens pris på lök är 1,70 per kilo. Bönderna får 30 cent av det.
Om det är så, varför säljer inte lantbrukarna mer produkter direkt från gårdarna?
- Jag tror marknaden är för liten. Jag tänker bara på butiksdöden på landsbygden och även i stan. Alla vill köpa allting på en och samma plats. Men det som faktiskt fungerat är ju ekokassen, som levereras direkt hem.
-Jag tror det är viktigt att utveckla marknaden att även gälla närproducerade produkter. Ny undersökning visar att ekotrenden planar ut på grund av marknadskrisen. Då kan närproducerade produkter vara ett bra alternativ.
Miljövänliga bönder
-På tal om miljön blir lantbrukare ofta beskyllda för utsläppen i Östersjön, säger Tage. Det blir lätt så när man brukar jorden runt vattendrag. Men om vi ska kunna hävda oss framöver är det viktigt att vi slipper miljöbovstämpeln.
-Visst ska vi säga ifrån om angreppen blir för hårda, men jag tror att det bästa sättet inte är att vänta på nya förordningar och miljöregler utan att själva vara aktiva i miljöarbetet. De är vi lantbrukare som ska lägga fram förslag på hur vi kan skydda våra vattendrag.

Liz Lindvall