I stark nordanvind sjösätts fornföreningen Fibulas vikingaskepp. Den 600 kilo tunga båten bärs från byggplatsen i Vikingabyn till hamnen i Kvarnboviken. Där står båtens gudmor, lagtingets talman Britt Lundberg, redo för dopet i mjöd.
Namnet blir Borge Swyn, vilket är fornnordiska för borgesvan.
– Ditt namn är Borge Swyn. Må lycka, välgång och säkerhet följa alla dina färder över vikar, sund och hav, utropar Britt Lundberg.
Till stora applåder och det monotona brölandet från blåshorn knuffas Borge Swyn i sjön.
– Kom igen gubbar! Åhej! ropar någon.
Sjösättarna tar plats vid de tre årparen och ror en vända innan de återvänder till hamnen.
– Jag är stolt och glad över den här hedersamma uppgiften. Jag njuter av vad jag ser, säger Britt Lundberg om vikingabåten som nu ligger och guppar på vågorna.
”Mycket traskande”
Borge Swyn flyter och starka vindar är det ingen brist på. Men segel finns inte än. Riggningen sker senare i sommar, säger projektledaren Erik Lindholm.
Vad har ni tänkt använda vikingabåten till?
– Vi ska segla. Vi kommer att göra handelsseglatser i öster-, väster- och söderled. Vi är inbjudna till Gotland och Estland, säger han.
Fast några så långa resor blir det inte i sommar.
– Först ska vi lära oss båten i lugn och ro.
Hur sammanfattar du de två byggåren?
– Det har varit roligt och lärorikt. Totalt har säkert 45 personer varit med, men det har även funnits en stamtrupp på 10–15 personer.
De två båtbyggarna Hasse Eklund och Anders Gustafsson från Sverige har varit med under projektets gång.
Mycket tid har lagts på att hitta rätt virke till båten, berättar Anders Gustafsson.
– Allting ska vara naturvuxet. De böjda delarna ska vara vuxna i den formen som de har på båten. Det har varit mycket traskande i skogen för att hitta rätt tallar, säger han.
Det är ingen exakt vetenskap att bygga en båt på det här sättet.
– En stock är det mest lättdrivna som finns. En flotte är det mest stabila. Någonstans däremellan ska man lägga sig. Man skulpterar fram bordsformen med öga och kunnande. På gammalt vis, säger Anders Gustafsson.
”En viktig plats”
Många av åskådarna och deltagarna under sjösättningen är klädda i vikingakläder. Det är även arkeologen Kristin Ilves som håller ett festföredrag om Kvarnbo under vikingatiden.
Ämnet är högaktuellt eftersom man nyligen lokaliserat något som tros ha varit en stor hall från vikingatiden intill Saltviks kyrka.
– Hallen var ett enormt hus för ceremonier och högtider. Det har funnits en stormannafamilj här. De har haft egna idéer om konst och mode, men de har även varit väl integrerade i det övriga nordiska kulturrummet, säger Kristin Ilves.
– Det är en väldigt viktig plats som har funnits här i Kvarnbo, säger hon.
Anna Jakobsson
