Som Ålandstidningen skrev nyligen är Ålands brand- och räddningsförbund (ÅBRF) i behov av ökat stöd för att driva brandkårsmuseet i Mörby, Hammarland vidare. I dag är stödet från Ålands kulturdelegation 16.000 euro per år.

På fredag har förbundet, som är takorganisation för brand- och räddningskårerna, höstmöte. Till dess har kårerna ombetts sätta sig in i och diskutera ärendet. Kårerna ges några alternativ: Att verksamheten läggs ner, att öka hyresintäkterna genom att höja kårernas kostnader för deponering av bilar, eller att fortsätta som i dag. Det sistnämnda innebär att de årliga förlusterna drabbar förbundets övriga verksamhet. Dessutom vill styrelsen gärna ha in andra förslag, om sådana finns.

– Vi hoppas att gänget har tänkt igenom det här och kommer med förslag på lösningar. Det är fritt fram att vara innovativ, säger styrelsens ordförande Jan Lindgrén.

Färre besökare

ÅBRF har drivit museet sedan 1994, och i samlingen finns fordon och utrustning från sent 1800-tal till cirka 1980. Tre kårer har av olika anledningar flyttat bort sina bilar från museet, vilket gör samlingen lite mindre än tidigare. I dag är kostnaden för att ha sin bil i museet 220 euro per år. Att höja den summan är tveeggat, säger Jan Lindgrén.

– Bäst vad det är tycker kårarerna att det blir för dyrt och vill inte ha sina bilar kvar. Då blir samlingen mindre intressant.

Antalet besökare har minskat på senare år. 2007 rörde det sig om 4.000 besökare per säsong, nu är siffran nere i 700-800 stycken.

– Vi skulle behöva lägga mer resurser på att göra om utställningen, nu är den mer eller mindre permanent. Ser den likadan ut när man kommer dit den tredje gången kanske man inte kommer en fjärde.

Samtidigt har hyreskostnaderna ökat i takt med inflationen och låg förra året på 22.500 euro.

Då hyreskostnaderna är större än museets intäkter har det bildats ett kostnadsgap, som för det senaste decenniet blivit större för varje år. I fjol var underskottet 2.600 euro, och nästa år beräknas det öka till 5.500 euro.

Finns en bredd

I museet ställs omkring 20 fordon ut, men besökaren kan även se olika typer av släckningsutrustning som använts på Åland genom tiderna – som gamla hästkärror och rökdykarmasker.

– Det har satsats ganska mycket tid och pengar på att rusta upp bilarna, i alla fall en del av dem. Kan man inte visa upp dem är det på sätt och vis bortkastade pengar. Det som gör museet intressant är att utställningen sträcker sig från hästarnas tid och sedan får man se hur bilarna har utvecklats över tid.

Det är kårerna som ansvarar för att den deponerade utrustningen hålls i skick, vilket bland annat görs under en årlig talka. Hyresvärden ansvarar i sin tur för att hålla museet öppet och bemannat under högsäsongen.

Vad tror du att skulle hända med fordonen och utrustningen om museet lades ned?

– Jag hoppas och tror att man i så fall ska hitta en lösning där man samlar och förvarar dem på samma ställe, så att de inte förstörs. Det är upp till kårerna hur man gör, men om man nu har satsat pengar på att bevara bilarna kanske man också vill betala en viss summa för att lagra dem.