Redan på 60-talet dikades området i Granboda träsk ur för att få träden i skogen att växa bättre. I dag är de stora krondikena en farlig plats för många djur.
– Det är breda diken som inte ser ut att vara någon till förnär vid första anblick. Men det är bara sörja, vi stack ner en stör en gång och mätte djupet till 180 centimeter. Vi hittar djur som fastnat och dött i dikena varje år, säger Gunnar Lindeman.
Därför ansökte han och norra Lemlands älgjaktlag 2015 om pengar för att anlägga viltbroar för att hjälpa djuren. Medel som man beviljades.
Tio broar
Viltbroar är kanske främst bekant för den som kört bil på motorvägar i Sverige eller något annat land – där stora betongkonstruktioner leder djuren över vägarna. 
De nya viltbroarna i Lemland är kanske inte lika stora, men syftet – att rädda djurliv – är detsamma.
– Det byggdes faktiskt några viltbroar i trakten redan på 90-talet men de senaste åren har arbetet trappats upp. Vi har lagt ut tio broar sedan 2015, säger Gunnar Lindeman.
Broarna är byggda med hjälp av telefonstolpar som ligger över diket.
– Därefter har vi spikat på plankor och täckt in virket med grov takfilt. På takfilten har vi sedan kastat jord. Det är viktigt att djuren inte förstår att det är konstgjort, annars går de inte över.
Vill fortsätta
Ännu finns knappt hälften av de Pafmedel som beviljades kvar att använda och Gunnar Lindeman säger att jaktlaget kommer fortsätta med arbetet i naturen.
– Vi planerar att sätta ut vajer med någon form av föremål hängande i sig för att leda djuren till broarna. Det viktigaste är att det blir viltväxlar över broarna.
– Många har engagerat sig och vi har många yngre som hjälp till. Det är väldigt positivt. Engagemanget visar att många bryr sig om djuren och inte bara vill springa omkring med bössan.
Landskapsregeringens jaktförvaltare Robin Juslin säger att det finns flera viltbroar på Åland.
– Jo, jag vet att det byggts broar över stora krondiken. Men broarna i Lemland är ett specifikt projekt för just det här området. Man har identifierat ett behov och blivit beviljade pengar för att åtgärda det.
Det är jaktvårdsavgiften som finansierar viltvårdsprojekt på Åland.
– Till största delen kommer pengarna från jaktvårdsavgiften men i det här fallet beviljades jaktlaget Pafmedel.
Vad drivs det för andra viltvårdsprojekt?
– Viltvatten anläggs nu och då men i nuläget är predatorkontrollen och sjöfågeln i fokus.
 
 
 
 
 
 
 

Kevin Eriksson