Infrastrukturminister Camilla Gunell (S) är minister för fjärde gången. Hon har tidigare erfarenhet av ministerportföljerna för näringsliv och miljö, utbildning och en mandatperiod som lantråd.

– Men varje landskapsregering är unik. I min första var jag ny och storögd till att få lära mig nya saker. Sedan ledde jag en landskapsregering och den perioden minns jag med glädje.

Men perioden som näringsminister var en tung tid med en tung portfölj och bland annat ett EU-val under samma period, med allt vad det innebar.

– Jag var ganska slut efter det. Åtta år i regeringen, det kräver superkrafter.

Nu har hon haft en mandatperiod som oppositionspolitiker.

”Hjärtesak”

Varför ville du ha den här ministerposten?

– Som skärgårdsbo kommer jag nu tillbaka till rötterna. Det är en hjärtesak att få bistå och hjälpa den delen av befolkningen. Samtidigt måste jag vara ödmjuk för att lära mig nytt eftersom jag inte är en motorfantast eller har detaljkunskap om vägtrafiken.

Varför ville partiet ha den här ministerposten?

– Erbjudandet kom under regeringsförhandlingarna och vi har hållit en hög profil i frågor om att skärgårdstrafiken måste skötas bättre.

Skärgårdstrafiken är en viktig del av portföljen.

– Jag är ivrig på att göra en omställning på ett område där vi har makt och kan besluta själva. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och utföra. Jag förstår att vi måste ha planer och program, men det viktiga är nog att agera nu.

Det finns ett starkt stöd för att komma vidare, säger Camilla Gunell.

– Jag hoppas att det är ett bra koncept att båda de stora partierna är med, men att det inte är någon från de lägren som har ansvaret för området, utan det är jag som är lite mittemellan.

Att låna pengar för stora investeringar, som nya skärgårdsfärjor, är inte en främmande tanke för Camilla Gunell.

– Det är naturligt att man har olika finansieringslösningar. En viss andel lån är en fullt vedertagen modell, och sen gör man avskrivningar. Jag tror inte vi klarar av våra investeringar utan lån även om vi får extra anslag från Finland.

Camilla Gunell säger att klimatmålen motiverar alla åtgärder och att kravet på att bli koldioxidneutralt till år 2035 gör att man inte kan förspilla tid.

– Vi kan inte vänta på besked om extra anslag, det kan ta två år av mandatperioden. Vi måste börja verkställa direkt. Men om vi får extra anslag kan vi göra investeringarna snabbare.

Vindkraft

Den största frågan är den havsbaserade vindkraften. Landskapsregeringens uppgift är, enligt Camilla Gunell, att skapa förutsättningarna för etableringen.

– Det finns mycket farhågor och funderingar. Där är det förstås viktigt att hålla en aktiv medborgardialog.

Landskapsregeringen vill se hur inkomsterna för den havsbaserade vindkraften ska kunna fördelas jämnare mellan kommunerna och landskapet. I dagsläget vet man inte hur mycket inkomster de berörda kommunerna kan få.

Betyder det att landskapet kan bestämma hur kommunernas inkomster från den havsbaserade vindkraften fördelas?

– Det är på samma sätt som med landskapsandelssystemet. Skillnader i inkomster jämnas ut genom systemet från de rika kommunerna till de fattigare.

Camilla Gunell nämner som exempel att Brändö och Kumlinge kan få många miljoner i skatteinkomster, medan Vårdö, som inte har vatten i det området blir utan inkomster även om de har samma horisont. Frågan om hur inkomsterna ska komma alla ålänningar till nytta behöver lösas, men de kommuner som har vindkraften på sina områden ska få en fördel, säger hon.

– Det kan hända att landskapsandelssystemet kraschar om det blir en stor inmatning av pengar, men allt det här måste vi titta på, vilka redskap vi har för utjämning. Det vore lättare om pengarna skulle komma alla till del och det skulle ske en serviceförbättring över hela Åland.

Den osäkerhet som råder angående vindkraftssatsningen har Camilla Gunell förståelse för, speciellt som det talas om 500 vindmöllor.

– Min första känsla för ordet storskalig var att det inte går ihop med Åland över huvud taget, för allt här är så mikrosmått. Men vi tittar på vad som är en framkomlig väg. Vi är mycket ödmjuka för det som står framför oss. Ingen kan i dagsläget säga vad det blir, men det vi är ganska överens om är att vi inte kan låta den här chansen gå oss förbi utan att åtminstone ha synat korten.

Minska bilismen

Till ansvarsområdet hör även det åländska vägnätet. Camilla Gunell vill bygga ut cykelvägarna och skapa en cykelstrategi, som inte bara stöder turismen.

– Det handlar om frisk luft och hälsa, och det är klimatsmart. Ett aktivt grepp kring cyklingen finns som lite godis här i min påse.

Kollektivtrafiken på Åland behöver anpassas efter nya behov och Camilla Gunell säger att man nu är i en växlingsfas, även för tätortstrafiken.

– Vi har kört längs gamla linjer även efter att vi tog över kollektivtrafiken i Mariehamn.

Det handlar också om att se på behovet för landsbygden, men ålänningar är vana att använda egen bil. Camilla Gunell rör sig också oftast med bil utanför Mariehamn.

– Behovet av en egen bil är stark hos ålänningarna. Det är ett beteendemönster som man delvis kan ändra. Man kan inte anklaga ålänningar så länge kollektivtrafiken inte är optimal.