De mindre bankerna, som Ålandsbanken, Aktia och Andelsbanken riskerar att komma i kläm när EU reglerar finansmarknaden.
Frågan var i fokus när Europaparlamentariker Carl Haglund (SFP) mötte bankfolk på Åland på fredagen.
EKONOMI De högrisktagande, oseriösa bankerna är utnämnda till syndabockar i finanskrisen som dundrade igång 2008, med USA som epicentrum. I flera länder tvingades regeringar gå in med skattepengar för att hindra finansinstitut att gå i putten. Krisen har sedan gått över till en lågkonjunktur med stora sociala konsekvenser i många länder.
Mot bakgrund av det är Carl Haglund nöjd med de regleringar som planeras för finansmarknaden på EU-nivå.
-Eftersom bankerna överlag jobbar gränsöverskridande är de flesta aktörer överens om att det här arbetet ska göras på en europeisk nivå, säger Carl Haglund.
-Men det är naivt att tro att man helt kan reglera bort en framtida finanskris, tillägger han.
Global fråga
Räcker det att jobba på EU-nivå när krisen startade i USA? Borde ni inte arbeta globalt?
-Det önskvärda är förstås en global reglering. Annars är risken att de aktörer som spelar hasard flyttar utanför regleringarna och fortsätter. Därför pågår det också mycket samordningsarbete internationellt, svarar Carl Haglund.
-Åtgärderna som planeras inom EU gör ändå nytta. De sätter spelregler för alla som vill erbjuda sina finanstjänster på EU:s marknad.
Både inom EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet pågår ett intensivt arbete för en bättre reglerad finansmarknad. Tre nya övervakningsmyndigheter ska införas. De kommer att se över bankväsendet, försäkrings- och pensionssektorn och alternativa investeringsformer.
-Mycket bra är på gång, men det finns en risk att det blir slagsida i debatten. Det finns till exempel ett förslag i parlamentet att vi ska reglera tillåtna lönebonusar. Men kan vi verkligen säga vilken lönesättning som är lämplig i alla företag och situationer? Detaljregleringar är riskabla och dyra att övervaka, funderar Haglund.
Vill anpassa efter storlek...
Hans största farhåga är att skötsamma mindre banker kommer att drabbas mest av de nya regleringarna. Det är en anledning till mötet på Åland, han ville höra branschens synpunkter.
-Jag fick min oro bekräftad. De nya regleringarna finns till för att reglera storbankerna, men de riskerar att medföra stora kostnader även för små lågriskbanker som redan sköter sig bra, säger han.
Carl Haglund hänvisar till att de finländska bankerna har klarat krisen bra och att det inte finns något egentligt högriskbeteende bland aktörerna.
-Mitt förslag är att regleringarna ska anpassas efter bankens storlek, men det verkar som att det inte får gehör eftersom man är rädd för att skapa kryphål i regelverket.
...och jobba för de små
En viktig europeisk åtgärd är att starta en fond för en insättningsgaranti finansierad av bankerna. En insättningsgaranti innebär att en sparare får tillbaka sina pengar om banken går i konkurs. Alla storbanker ska betala in till det nya europeiska systemet. Men de små bankerna står då ensamma kvar i den nationella insättningsgarantin.
-Det blir svårt för dem att bära varandra, befarar Carl Haglund.
Regleringen av bankmarknaden är högaktuell i parlamentet, rådet och kommissionen under året. Carl Haglund kommer att göra sitt för att uppmärksamma de små bankernas situation. Han gav under mötet på Åland tips till småbankerna på plats, däribland Ålandsbanken, om hur de kan göra sin röst hörd i EU.
-Storbankerna har stora lobbyingorganisationer, men ingen driver de små aktörernas intressen.
-Innan krisen rådde den förödande inställningen "too big to fail" (för stor för att misslyckas). Nu är jag rädd att det kommer att leda till "too small to survive" (för liten för att överleva).
-Den som drabbas i slutändan är du och jag, bankkunderna som får betala i form av högre bankavgifter, avslutar Carl Haglund.

Tone Nordling