TRAFIK De vitmålade, upphöjda linjerna märks i form av ljud och kraftiga vibrationer när bilisten kör på dem. Det är också det som är meningen, kamflexlinjerna ska väcka slumrande förare och därmed förhindra olyckor.
Men för mopedförare och cyklister kan linjerna ställa till problem. Motionscyklisten Sture Danielsson anser att utrymmet för cyklister, alltså kanten mellan linjen och dikesrenen, är för smal.
– Särskilt i utförsbackar blir det problem för då går det så fort att man inte vågar cykla på det smala utrymmet mellan kamflexlinjen och dikesrenen.
Sträckan mellan Lemströms kanal och Knutsboda är en vanlig led för cykelturister på väg till Långnäs eller Svinö. De kan ha en kärra med packning eller till och med barn efter cykeln och för ett sådant ekipage är utrymmet mellan kamflexlinjen och diket alldeles för smal.
– När cykeln blir att hoppa på den upphöjda linjen väljer man att köra ut i körbanan i stället, säger Sture Danielsson.
Grus och sand på utrymmet utanför kamflexlinjen kan också leda till att cyklisterna väljer att hålla sig innanför den upphöjda linjen där de alltså ska dela utrymmet med bilisterna. Enligt Sture Danielsson har många bilförare inte särskilt stor förståelse för medtrafikanter på cykel.
– De tutar och cyklisten blir skrämd. Och om bilförarna kunde köra om då de har bra sikt vore det en fördel.
Han har inget emot kamflexlinjer men anser att de borde anläggas på sträckor där det finns en separat cykelbana eller där cyklister hänvisas till en närliggande väg.
Sture Danielsson bor i Kalmarnäs och cyklar tre, fyra gånger i veckan mot Lemströms kanal.
Landskapets trafikingenjör Stig Janson förstår inte kritiken.
– En meter ytterom kamflexlinjen är belagd och cyklister måste kunna hålla sig på en meter. Annars ska de cykla på de separata gång- och cykelbanorna.
Den målade och upphöjda kamflexlinjen är 12–15 centimeter bred.
Kamflexlinjen på den nästan tre kilometer långa sträckan längs Lemlandsvägen är ett försök som ska utvärderas efter vintern.
– Jag är lite rädd att linjen körs bort av snöplog och väghyvel, säger Stig Janson.

Sandra Widing