Hur ska man få ungdomar att blir mer aktiva inom politiken?Den frågan grunnar Lotta Angergård på som bäst. Hon utreder hur den framtida ungdomspolitiken på Åland kan utformas.
POLITIK Lotta Angergård är vikarierande ungdomskonsulent vid Ålands landskapsregering. Under hösten ska hon ta fram underlag till ett nytt ungdomspolitiskt program för Åland.
Fokus i det nya programmet ska ligga på ungdomars delaktighet och aktivitet i samhällsfrågorna.
För att få veta hur såväl "gamla" som unga politiker i de åländska partierna ser på den saken ordnades ett seminarium i fredags.
-Vi diskuterade till exempel hur man ska göra för att få ungdomar så lite delaktiga som möjligt. Och sedan vände vi på det, säger Lotta Angergård.
En sak är hon övertygad om när det gäller ungdomspolitik:
-Om man vill att ungdomar ska ha en verklig möjlighet att påverka så måste politikerna tycka att det är viktigt med ungdomarnas engagemang.
"De vuxna organiserar"
I det förra ungdomspolitiska programmet definierades ungdomar som personer mellan 13 och 25 år. Själv är Lotta Angergård 30 år. Som ung bodde hon i Sverige.
Var du politiskt aktiv då?
-Ja, men inte inom partipolitiken. Däremot var jag engagerad i ungdomsorganisationen KFUK-KFUM och så var jag vice ordförande i LSU, landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.
Hon berättar att hon ser en stor skillnad mellan ungdomars samhällsengagemang i Sverige och på Åland.
-Det finns inte så många ungdomsledda organisationer på Åland. Det är de vuxna som organiserar aktiviteterna för ungdomarna.
Hur ska du gå vidare med arbetet?
-Vi får se vilka frågor som den nya landskapsregeringen väljer att lyfta. Jag jobbar på och samlar kunskap, tankar och idéer, säger Lotta Angergård.

Ålandstidningen