Grönlands val leder till maktskifte, där självständighet varit en central fråga. Det marknadsorienterade partiet Demokraatit vinner med 29 procent av rösterna, tätt följt av Naleraq med nästan 25 procent. Resultatet innebär att det nuvarande landsstyret med socialistiska Inuit Ataqatigiit (IA) och socialdemokratiska Siumut faller – oväntat för vissa, väntat för andra.

– Det är en chock, många trodde att IA och Siumut skulle regera vidare, men så blev det inte, säger Per Ekström, ålänning bosatt på Island som följer utvecklingen i Grönland.

Sia Spiliopoulou Åkermark, professor i självstyre och autonomi, ser resultatet som en naturlig följd av debatten om Grönlands framtid.

– Jag tycker inte att resultatet är överraskande. Det ska bli intressant att se hur det löser sig konstitutionellt, säger hon.

Självständighetens pris

Självständighet dominerade valet. Naleraq vill bryta snabbt, Demokraatit satsa på gradvis ekonomisk tillväxt.

Ett självständigt Grönland skulle behöva ersätta det årliga finansiella stödet från Danmark på fyra miljarder danska kronor, vilket i dag täcker hälften av landets budget. Utan en stabil egen ekonomi kan en snabb självständighetsprocess bli svår att genomföra, enligt många bedömare.

– Naleraq vill ha snabb självständighet, men Grönland är inte redo utan ekonomiskt stöd. Det kan ta 10–20 år, säger Per Ekström.

Förutom de ekonomiska utmaningarna finns också en konstitutionell aspekt.

– Det är en fråga för både Grönland och Danmark, med globala konsekvenser för konstitutionella lösningar, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.

Globalt spel om Grönland

Det internationella intresset för Grönland har ökat sedan USA:s president Donald Trump föreslog att köpa ön, vilket riktade världens ögon mot dess strategiska betydelse. Självständighetsfrågan har därmed fått större geopolitisk betydelse.

– Naleraq är något mer villiga att diskutera med USA, men en stor majoritet vill inte det. Man vill få självständighet, men på ett annat sätt, säger Ekström.

Framtiden för Grönlands relation till Danmark är osäker. En folkomröstning kan bli aktuell, men beslutet är inte enbart grönländarnas.

– Grönländarna har den största och första rösten när det gäller Grönlands ställning, men det finns flera röster som ska höras, säger Spiliopoulou Åkermark.

Ekot når Åland

Även Åland kan påverkas av valresultatet.

– Den principiella frågan om en regelbaserad ordning är viktig för Åland eftersom Ålandssystemet är baserat på en stark rättslig grund som hålls levande genom politiska processer och kontakter. Vi får se om det här har liknande effekter på Ålands och andra självstyrda områdens ställning, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.