USA har egentligen länge visat intresse att få ta över Grönland. Under andra världskriget när Danmark ockuperades av Tyskland bröts förbindelserna mellan Grönland och Danmark. USA upptog förhandlingar med Grönland 1941 och efter krigsslutet började man bygga militära anläggningar och från 1951 kunde man stationera flygplan på Grönland och flygbasen Thule byggdes upp. På grönländska heter orten Pituffik. 1953 tvingade man lokalbefolkningen där att med kort varsel flytta norrut till Qaanaaq.
På grund av sitt strategiska läge nordväst om Amerika har ön alltid varit av intresse för USA, särskilt under kalla krigets dagar och åter nu i den nya situationen som råder i världen.
President Truman lade fram tankar på att köpa Grönland under kalla krigets dagar. Under Trumps första mandatperiod kom han med idén att USA skulle köpa Grönland. Då togs det mera som ett skämt, men det har visat sig nu att presidenten menar allvar. Redan i valkampanjen i fjol nämnde han detta och har upprepat sina krav på Grönland efter han blev vald, senast i den gångna veckan då han i sitt långa tal till Kongressen nämnde det.
Den politiska ledningen på Grönland under landsstyresformannen Múte B. Egede (IA) har motsatt sig detta, liksom även Danmarks statsminister Mette Frederiksen och utrikesminister Lars Lökke Rasmussen.
I Kongress-anförandet sade visserligen Trump att han stöder grönlänningarnas krav att få besluta själva om sin framtid, men kort därefter sade han ”Jag tror att vi får Grönland – på ett sätt eller annat”. Han sade också att om grönlänningarna väljer att ansluta sig till USA är de välkomna – ”och då ska de få uppleva ett välmående Grönland som ingen sett förut”.
Grönland mot självständighet?
Det självstyrda Grönland får årligen fyra miljarder danska kronor (cirka 550 miljoner euro) i ”bloktilskud” från Danmark, det vill säga finansiellt bidrag. Det utgör cirka 50 procent av Grönlands budget.
Ett självständigt Grönland förutsätter att man kan ersätta denna inkomstpost med andra inkomster. Landet är rikt på naturresurser, men svåra att nå till på grund av glaciärer och brist på infrastruktur. Turism och fiskeri är de mest betydande näringsgrenarna i dag.
Vägen mot självständighet förutsätter att man finner alternativa inkomstkällor. Turismen växer och kommer att bli viktigare i framtiden. Man ser också möjligheterna till gruvdrift och kanske oljeutvinning i den södra delen av Grönland.
Frågan om kommande självständighet är den stora valfrågan på tisdag. Självstyrelselagen från 2009 säger att frågan om självständighet avgörs av det grönländska folket och ska godkännas i en folkomröstning och av Intasisartut (Grönlands lagting), samt av Danmarks riksdag.
Danmark nonchalerade Grönland
För en tid sedan avslöjades i ett dokumentärprogram i Danmarks tv (DR) att utvinning av kryolit skulle ha genererat stora inkomster till Danmark. Finansministeriet i Köpenhamn har avvisat detta och visat att dessa intäkter de facto har kommit Grönland till godo.
Oberoende av fakta i denna gruvdrift så har Danmark i historien inte i tillräcklig grad respekterat Grönlands intressen – utan behandlat landet som en koloni. Det finns andra fakta ur historisk tid som inte rosar Danmark, till exempel barnbegränsning och tvångsförflyttning av skolbarn från Grönland till Danmark.
Numera visar dock Danmarks politiska ledning större förståelse för Grönland. Särskild efter att president Trump började tala om att överta Grönland. Nu är man överens om att Grönlands framtid ska avgöras av grönlänningarna själva.
Landsstyret och Danmarks regering har tillsatt en utredning som ska granska historien och relationerna från 1945 fram till i dag. Den ska avge rapport senast 2027.
Valet den 11 mars
Sammanlagt har 213 kandidater ställts upp i valet. De största partierna, som bildar landsstyret, är IA med 39 och Siumut med 51 kandidater. De är båda vänsterpartier. Oppositionspartiet Naleraq (Självständighetspartiet) ställer upp 62 kandidater. De har fyra mandat nu. Totalt ställer 6 partier upp i valet, 5 som redan har plats, 1 nytt.
Självständighet är den största valfrågan, särskilt mot bakgrunden av turbulensen kring Trump. Andra frågor är till exempel rätten till mineraler och olja. Utbildning har också diskuterats. Bland annat ett förslag om att studerande utomlands, som inte återflyttar, ska bekosta sin utbildning själva.
Partiledaren för Siumut, Erik Jensen, har lyft frågan om kommande självständighet och han vill att paragraf 21 i självstyrelselagen aktiveras, det vill säga att man inleder processen mot självständighet och inleder förhandlingar med statsminister Mette Frederiksen. Han vill att en folkomröstning anordnas under den kommande mandatperioden.
Per Ekström
