Den gällande grundskolelagen antogs redan 1995. 22 år gammal tycker Tony Asumaa att den har gjort sitt.
– När man läser den så fattas oerhört mycket, den är mer en förvaltningslag. Både Sverige och Finland har reviderat sina grundskolelagar för att göra dem mer flexibla och inrikta sig på framtida kompetenser. Och framför allt att man håller samma takt som samhället utvecklar sig i.
På ministerns stora datorskärm finns en tidslinje för arbetet. Totalt ska arbetet ta 727 dagar. Våren 2019 är det tänkt att lagtinget ska anta lagen, och så ska den som sagt träda i kraft till höstterminen det året.
– Parallellt kommer vi också att börja revidera läroplanerna. Grundskolelagen måste komma först eftersom läroplanen bygger på lagen, men båda ska revideras och matchas ihop.
Andra språk
Tony Asumaa nämner flera områden där han tycker att den gamla lagen är föråldrad och inte hänger med i tiden. Programmering och digitalisering är två ämnen som inte finns med i den nuvarande lagen. Men också andra ämnen kan komma att förändras.
– Ta språkundervisningen. I dag kanske man borde läsa ryska och mandarin (kinesiska, reds anm.) i stället för tyska eller något annat. Lagen ska vara så flexibel att den kan anpassa sig efter samhället. Allt ska inte vara hugget i sten.
– Vi ska ju utbilda människor, ge dem en utbildning och ett livslångt lärande att gå framåt med. Det är det som är det viktigaste. Vi gjuter en stenfot som håller för framtiden.
När Åland nu genomför sin revidering av grundskolelagen tittar man på både Finland och Sverige. Under de senaste decennierna har dock de två ländernas resultat i den stora skolundersökningen Pisa skilt sig allt mer åt. Finland ligger stadigt i toppen med fina resultat, medan Sverige har dalat.
En sak som Tony Asumaa tror talar till Finlands fördel är att respekten för lärarna är större öster om oss än i vårt västra grannland. Därför kommer också ansvar och rättigheter att vara en viktig del i den nya lagen.
– Man måste vara tydlig med vad som gäller. Vi har föräldrarna, eleverna och lärarna. Alla har rättigheter och skyldigheter. Man kan inte bara tänka att man har rätt, utan att man också har följa vissa lagar och paragrafer. Det är till exempel svårt att få ordning i skolan om man inte vet vad man har rätt att göra när det gäller disciplinära åtgärder.
– Det gäller också elever emellan. Man ska känna att studiemiljön är trygg och säker.
Åland har fina resultat i Pisa, men tidvis förskräckliga resultat just när det gäller tryggheten, inte minst hur flickor upplever sexuella trakasserier.
– Så är det. Nu är ju Åland ett litet samhälle så det behöver inte vara så många fall för att det ska bli stora fall på det viset. Man kommer aldrig ifrån mobbning, varken i skolan eller på arbetsplatser. Men vi kan tydliggöra vad det är som gäller så att man har verktyg och kan jobba med det.
Visionärt arbete
I arbetet med den nya grundskolelagen har nu sakkunniggrupperna, som bestått av bland andra lärare och skolledare, givit sina synpunkter på den nya lagen. Tony Asumaa är nöjd med gruppernas arbete.
– Vi ville att de skulle vara visionära, att de skulle tänka utanför boxen och det har de gjort. Det finns många intressanta förslag. Nästa steg är att den parlamentariska gruppen ska diskutera förslagen.
Ett antal av förslagen är sådana som säkerligen kommer att orsaka debatt. Mest så är det förmodligen med frågan om konfessionell eller icke-konfessionell religionsundervisning. En grupp tycker, med smärre förändringar, att dagens system – där religionsundervisningen är konfessionell men elever och vårdnadshavare kan välja att läsa livsåskådning i stället –kan vara kvar. En annan att undervisningen bör bli icke-konfessionell.
– Grunden för den nya lagen är att få en så likvärdig undervisning för alla, och där ingår också religionsundervisningen. Vi har varit tydliga med att det ska vara ett gemensamt ämne för alla, där alla ska kunna delta. För jag tror att den vägen får man bättre förståelse för din och min eller hans och hennes religion. Religionsundervisningen försvinner ingenstans, men man får en bredare undervisning inte bara i sin egen religion utan också i andras. För samhället tror jag det är bättre.
Samtidigt är det en känslig fråga.
– Så är det, och det är mycket känslor. Vi får se om tiden är mogen för det. Säkert blir det en av de hetaste debatterna.

Jonas Bladh