Rapporten har gjorts på uppdrag av Ålands skogsvårdsförening. På sitt januarimöte i år beslöt föreningen att beställa en utredning om lönsamhet och klimatförändringar av konsultföretaget Tapio från Helsingfors.

Henry Schneider har fungerat som projektchef för projektet ”Lönsamt och klimatsmart åländskt skogsbruk”.

Utredningen gör jämförelser med Egentliga Finland som är nära Åland och som också har mycket skärgård. De flesta ekonomiska indikatorerna visar en klart lägre lönsamhet än Egentliga Finland och värdet för trädlös mark är jämförbart med Kajanaland och nordöstra Finland.

Förädling av stock

Kostnader för fjärrtransport av virke eller flis, som säljs till Sverige eller Finland anstränger ekonomin.

Stockandelen i befintligt trädbestånd och avverkat virke är lägre. Trädbeståndets kvalitet är sämre än på fastlandet, vilket beror på kortare stammar och sämre kvalitet med exempelvis mera krökning och kvistighet i träden.

– Man kunde utveckla efterfrågan genom att till exempel förädla stock från flera stocklängder än nu, arbeta för att främja byggande i trä på Åland och främja energianvändning av ved. Det kan leda till en förbättrad betalningsförmåga för virket hos virkesköparna.Men man borde också fundera på om skogsvården kunde anpassas bättre till de rådande förhållandena. Vi anser att skogsvårdsrekommendationerna bättre kunde anpassas till lokala förhållanden. Lägre priser och avvikande struktur i bestånden kunde avspeglas i egna skötselprogram för skogen, till exempel i form av lokalt anpassad gallringsstyrka och antal gallringar eller omloppstider som avviker från Finlands, säger Henry Schneider.

Utsatt för klimatförändringar

Utredningen tog också fasta på skogsbruket och klimatförändringarna.

– Klimatförändringarna är speciellt kraftiga på Åland eftersom klimatet avviker från övriga Finlands med sen vår och sen höst, säger Henry Schneider.

Rapporten tar fasta på att medeltemperaturen i Finland förutspås stiga med tre grader fram till slutet av seklet och den årliga nederbörden ökar med elva procent. Växtperioden förlängs med en till 1,5 månader.

– Torkan förutspås bli svårare och vintrarna förutspås bli kortare och regnigare. Dessutom förutspås mer extremväder som stormar. Allt detta gör att risken för insektskador och svampangrepp ökar, säger Henry Schneider.

För att förebygga detta bör man satsa på att övervaka skogens hälsa, att övervaka tallbestånd, granbarkborrens spridning och nya skadegörare.

– Överväg också skogsbruksmetoder som förebygger skador av granbarkborre, såsom kortare omloppstid för granen.

Torbjörn Björkman är verksamhetsledare för Ålands skogsvårdsförening och han säger att klimatförändringarna utgör ett stort orosmoment.

– Som skogsman sover man dåligt varje natt det stormar. Angrepp från nya insektarter oroar, säger Torbjörn Björkman.

– Därför är det bra med blandskog som är vanlig på Åland. Vi har relativt lite ren granskog och ren tallskog, säger Johan Mörn, som är ordförande för Ålands skogsvårdsförening.