Polisen ska i framtiden ledas av en styrelse, inte av polisdelegationen. Det principbeslutet har lantrådet Viveka Eriksson (Lib) och landskapsregeringen tagit. Eriksson hoppas att det bidrar till att lösa ledningsproblemen inom polisen.
POLITIK Beskedet är klart och tydligt och förankrat i landskapsregeringen: Polisdelegationen ska avvecklas och ersättas av en polisstyrelse, så fort som bara lagstiftningsarbetet är möjligt att genomföra.
Fortfarande finns många frågetecken kring hur styrelsen skulle se ut, men lantrådet har sin personliga uppfattning klar.
-En bra förebild är direktionen för Ålands statistik- och utredningsbyrå. Där sitter en representant från landskapet tillsammans med expertis från olika områden som är relevanta för verksamheten, förklarar hon.
På samma sätt skulle polisstyrelsen i första hand bestå av experter. Exempel på kompetenser är juridik, förvaltningskunskap och ledarskap. Landskapet skulle sannolikt också finnas representerat.
En ny nivå
Polisen är en skild myndighet och kommer så att förbli intygar lantrådet.
I dag är det i första hand polisdelegationen som är landskapets och polisens kommunicerande kärl. Men delegationen är uddlös enligt lantrådet Viveka Eriksson, tillika ordförande i delegationen.
-Vi har insyn i verksamheten och kan begära in olika redogörelser, vi kan också ha åsikter om verksamheten, men vi har ingen beslutande befogenhet, säger hon.
Polisstyrelsens uppgift skulle vara att ta fram budgetförslag och verksamhetsplan. På så vis skulle den bli en länk mellan landskapets och lagtingets politiska mål på lång sikt och polisledningens verkställande uppgifter.
-Utan att det innebär en politisk detaljstyrning, det är inte vår roll, poängterar lantrådet.
Vad kostar en polisstyrelse?
-Det blir säkert mer arvoden än i dag, men det är en sak vi ska utreda.
Försöker reda i problem
Ni nämner en polissstyrelse redan i landskapsregeringens handlingsprogram, varför kommer åtgärden först nu?
-Det står att vi skulle överväga en polisstyrelse. Därefter har vi funderat noga på vilken roll polisstyrelsen skulle ha eftersom det ska vara en oberoende myndighet. Diskussionen har förts inom polisdelegationen och lett till att vi har tillsatt en grupp som ska klargöra rollerna mellan polismyndigheten och den övervakande polisenheten här på landskapet, svarar lantrådet.
Tidigare i sommar rapporterade Ålandstidningen om omfattande samarbetsproblem inom polisen. Detta är något som landskapet har arbetat med under cirka ett års tid enligt lantrådet. Den otydliga rollfördelningen är bara den ena delen av problemet.
Den andra är interna motsättningar som har pyrt under en längre tid.
-När en disharmoni uppstår och ingenting händer finns det risk att problemen växer. Så har det tyvärr blivit inom polisen. Men förvaltningschefen och personalchefen är inkopplade och vi jobbar på att lösa problemen som finns.
-Det är viktigt att alla delar drar åt samma håll och att kommunikationen fungerar både inåt och utåt. Det är också viktigt att alla chefer på olika nivåer kan samarbeta samtidigt som det finns en arbetsplatsdemokrati. På sikt tror jag att en styrelse kan medverka till att det blir ett bra klimat.
Inte säkert en resursfråga
Från olika delar av polismyndigheten har det klagats på brist på resurser. Lantrådet förstår kritiken till en del, men tror inte att lösningen bara stavas mer pengar.
-De anställda på polismyndigheten jobbar hårt och gör så gott de kan. Men innan vi skjuter till medel behöver vi se till att myndigheten fungerar på ett effektivt sätt. Det är det vi hoppas kunna uppnå.

Tone Nordling