Som Ålandstidningen rapporterade i helgen upplever Datainspektionens myndighetschef Lena Nordman att myndigheten – där hon i dag är den enda anställda – har en så stor arbetsbörda att det lagstadgade arbetet blir lidande.
– Ett stort och viktigt arbete försummas för att jag som myndighetschef blir tvungen att jobba som någon sorts överbetald kanslist. Jag har flera gånger äskat om medel för att anställa en kanslihandläggare, men fått avslag. Situationen är absurd, sade hon.
Kansliminister Harry Jansson (C), som är myndighetens ansvarige minister, säger att han varit medveten om problematiken sedan budgetbehandlingarna drog i gång i september.
– Vi hade en sittning med Lena Nordman i samband med att behandlingen började på allvar, där hon redogjorde för att hon såg ett behov av mer personal. Både jag och förvaltningschef John Eriksson lyfte det behovet under behandlingarna, men fick inget gehör för det av våra kollegor. Den här budgeten har redan kritiserats för att det tillkommer så många nya offentliga tjänster, men det rör sig ganska långt om tillförordnade tjänster som blivit ordinarie, säger han.
”Väga vårt behov”
Harry Jansson säger att han redan aviserat att frågan på nytt ska tas upp i samband med behandlingen av den första tilläggsbudgeten.
– Frågan får en fortsättning. Det är talande att Färöarna på sin motsvarande myndighet har sex anställda. Sedan har Färöarna ett annat ekonomiskt utgångsläge, de understöds av Danmark på ett annat sätt än vi gör av Finland, och vi måste alltid väga vårt behov mot våra förutsättningar. Men vi behöver titta på hur myndigheten kan förstärkas trots det ekonomiska läget, säger han.
Om Åland självt inte kan hitta medel i budgeten för att bekosta dataskyddet behöver de tjänsterna tas in från Finland.
– Vi kommer så småningom att få problem med EU-kommissionen om vi inte kan leva upp till dataskyddsförordningen, så om vi verkligen inte tycker att vi har råd får vi närma oss Anu Talus och dataskyddet i Helsingfors. Det är ganska vanligt att vi köper in tjänster från rikssidan. Men det är inget jag vill, vare sig av språkliga eller självstyrelsepolitiska skäl, säger Harry Jansson.
Nu har två myndighetschefer i rad kritiserat vad de ser som hinder för Datainspektionens verksamhet. Finns det en ovilja inom landskapsförvaltningen att granskas av en utomstående myndighet?
– Nej, absolut inte. Det fanns ingen politik med i processen som rörde Joakim Söderberg, utan det var något som behandlades av tjänstemännen och där vi nu har förlikats. Och i det här fallet handlar det om att när vi tar på oss den här typen av specialuppgifter så måste vårt behov mätas utifrån vår befolkningsmängd. Jag beklagar att Datainspektionens rop på hjälp i det här fallet kom i det senaste laget, när det första budgetunderlaget redan var klart.