Även om fastighetsägaren meddelar räddningstjänsten att ett automatlarm utlösts av misstag kommer de ändå till platsen. I Norrtälje har man gått in för ett annat system.
ALARM Ålandstidningen har redan skrivit att brandkårerna på Åland varje år rycker ut på över hundra larm som inte visar sig vara något. Faktum är att 90 procent av alla automatlarm som kommer in är felaktiga.
På andra sidan Ålands hav har man gjort om avtalen mellan räddningstjänst och fastighetsägare i ett försök att komma åt problemet.
-Om larmet går och de i fastigheten upptäcker att det inte är någon brand, vilket det inte är i över 90 procent av fallen, kan de ringa till alarmcentralen och uppge sin kod. Då åker vi inte till platsen, det gjorde vi alltid tidigare, säger Kenneth Strömberg, insatsledare vid räddningstjänsten i Norrtälje.
Dödsolycka
I de avtal som tecknas mellan räddningstjänsten i Norrtälje och fastighetsägarna har många som har verksamhet under dagen valt att räddningstjänsten inte ska rycka ut under dagtid om larmet går.
-I stället ringer alarmcentralen en kontaktperson. Om denna uppger att det inte är någon brand rycker vi inte ut. Det är något fastighetsägarna uppskattar. Om man driver en livsmedelsaffär vill man inte ha så stor uppståndelse med brandbilar som kommer om det ändå inte brinner. Det är uppstressande och stör verksamheten.
-Vi påkallar heller inte fri väg när vi rycker ut vid ett automatlarm. Eftersom de över 90 gånger av hundra inte är något, är risken större att man orsakar en olycka om man kör fort med blåljusen på. Det har till och med skett dödsolyckor när räddningstjänsten ryckt ut vid automatlarm.
Diskuteras
På Åland åker fortfarande räddningstjänsten till platsen, även om fastighetsägaren meddelar alarmcentralen att man satt igång larmet av misstag.
Biträdande brandchef Thomas Mattsson säger att detta kan vara ett problem, speciellt på landet där det finns frivilligkårer och där sträckorna man måste åka är längre.
-Och vi har som princip att om någon ringer in och säger att det inte brinner rullar vi bara dit och återställer larmet. Vi kör inte med blåljusen på.
Fast ni åker ändå dit?
-Vi vet ju inte vem som ringer. Det kan ju brinna fastän personen i andra änden säger att det inte gör det. Men vi är faktiskt inte alls motståndare till ett system som Norrtälje har. Tvärtom är det något vi diskuterar. Fast då krävs det att det finns en räddningsplan på de olika företagen och byggnaderna samt folk som kan läsa av och återställa larmet.
Slöseri
Bland de olika fastighetsägarna råder det delade meningar om hur nödvändigt det är att brandkåren kommer varje gång larmet går, oavsett om det brinner eller inte.
Annika Dahlblom är chef för Ålands museum. Hon ser inte något problem med det nuvarande systemet.
-Det är inget större bekymmer. Vi är vana med att de kommer även om vi ringer och säger att det inte är något. Jag tycker att det är bra att de kommer. Även om det inte brinner vet vi ofta inte vad som utlöst larmet. En gång var det till exempel ett lysrör som hade börjat avge något.
Roger Rundberg, vars företag har ett oljelager i Lumparland där larmet går ibland, tror däremot att samhället skulle kunna spara mycket pengar om man gick in för Norrtäljes system.
-Om vi sätter igång larmet av misstag och ringer och säger detta till alarmcentralen kommer de ändå, ända från Jomala till Lumparland. Vi kan inte kvittera bort det. Jag tycker det är fel, det är att bränna upp pengar.

Fredrik Rosenqvist