Mises verksamhetsledare Sofie Dahlsten tycker att det saknas belägg för den kritik som riktas mot myndigheten och tror att den delvis är baserad på missförstånd.
– Vi har givetvis gjort utredningar för hur många som berörs negativt vad gäller avgifter i och med den här förändringen. I Mariehamn berörs ungefär 13 procent med högre avgifter medan 87 procent får lägre eller samma avgifter som tidigare.
Sofie Dahlsten säger att låg inkomst inte är en garanti för att man producerar mindre avfall.
– Vi ska hitta en avfallshanteringstjänst som fungerar för majoriteten och visst är det beklagligt att vissa drabbas ekonomiskt, men det är inte vår uppgift att vidta socialpolitiska åtgärder. Det är många som är nöjda med den här förändringen men de hörs ju tyvärr inte i en sådan här situation.
Har folk som varit nöjda hört av sig?
– Absolut. Många har ringt och varit arga tills det har visat sig att deras kostnader blir mer än hundra euro billigare i året. Visst finns det alltid de som berörs negativt och det ska vi inte hymla om, så är det alltid i förändringsarbeten.
Folk har i insändare vittnat om avgiftshöjningar på flera hundra procent. Tycker du att det är en skälig höjning?
– Personligen kan jag tycka att det är beklagligt, jag kommer själv också att få en högre avgift, men det handlar om att se till majoriteten. För låginkomsttagare går det till exempel att lösa genom att dela kärl med grannar. I slutändan kan man diskutera om den lilla andel som blir kvar behöver någon form av åtgärd politiskt, till exempel om någon annan grupp ska subventionera dem, men det brukar inte vara så populärt.
Transporterna minskar
Vad uppbärs de högre avgifterna för?
– Alla rörliga avgifter baserar sig på insamling av kärl, priset för avfallet när vi lämnar av det, den ersättning som entreprenören kräver för tömning och kostnaderna för avfallspåsar. Det finns inga vinstmarginaler alls och vi har hållit priserna så låga det bara går.
Håller du med styrelseordförande om att eventuella justeringar av planen behöver ses över?
– Vi utvärderar hela tiden och det kan ju handla om vi till exempel kan göra något för att förlänga tömningsintervallerna eller ordna andra möjligheter för hämtning om man inte bestämmer på politisk nivå att vissa grupper ska subventionera det här.
Är det nya systemet faktiskt miljövänligare eftersom det minskar incitamenten att minimera sitt avfall och ha egen kompost?
– Man får fortsättningsvis gärna kompostera, men det finns också en del problematiskt matavfall som man kanske inte vill ha i sin kompost och som behövs i den framtida biogasanläggningen. Genom det här systemet minskar man antalet transporter eftersom samma bil kan användas för att tömma alla sopor med fyrfackskärl.
Hur ska det här hjälpa folk att bli bättre på att sortera?
– Ju mindre man sorterar, desto mer brännbart avfall produceras vilket kostar mer. I plockanalyser av brännbara sopor från flerbostadshus som har enskilda kärl hittar man ungefär 24 procent återvinningsmaterial som borde ha sorterats ut medan motsvarande siffra för bostadshus som inte har enskilda kärl ligger på över 50 procent. Statistiken visar att det här systemet ger den absolut bästa sorteringen och att avfallet blir renare ju närmare källan det sorteras.
Varför kan man inte själv välja hur ofta avfallet ska tömmas?
– Bioavfallet måste tömmas varannan vecka och det har att göra med att det annars uppstår fluglarver och annan tillväxt. Vi tittar på lösningar, men då måste man kanske plombera kompostfacket vilket i slutändan blir dyrare. Det är inte enkelt och det är inte något problem vi kan lösa direkt.
Jorunn Lavonius