Bakgrunden är de senaste decenniers sammankoppling av Europas elmarknader där EU 2015 fattade beslut om nya riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. Då slog man bland annat fast att bättre och gemensamma nätmodeller för överföring behövs för en optimal elmarknad.

En nätmodell används för att analysera och optimera distribution och överföring, alltså flöden, i ett elnät. Genom att använda data om allt från nätverksstruktur och överföringslinjernas kapacitet till tillgänglig produktion kan modellerna räkna ut var och när el behöver genereras och hur den bäst fördelas.

Det är dessa modeller som under de senaste åren reviderats i syfte att ytterligare öka tillgången på el i Europa. Syftet är att el på ett bättre och mer effektivt sätt ska kunna överföras för att bättre kunna utnyttja tillgänglig kapacitet på den gemensamma elmarknaden.

Högre priser i Norden

För Norden, som har mycket produktion och billigare el än EU i genomsnitt, kan förändringen innebära att elpriserna framöver kommer att bli högre samtidigt som priserna på kontinenten sjunker. Åtminstone om man ska tro simuleringar som gjorts av Svenska Kraftnät tillsammans med dess systerorganisationer i Norden. Enligt Dagens Nyheter, som rapporterat om simuleringarna, kan spotpriset på el i Sverige komma att höjas med i genomsnitt tio procent på grund av ändringen, och mest väntas elpriset stiga i elområde 3 dit Åland hör. Där visar testerna att priset kan stiga med 17,5 procent.

Frågan om flödesmodeller för elnät är frågor som ligger högt ovanför det åländska kraftnätsbolaget och elbolagens huvuden men Conny Rosenberg som är vd på Kraftnät Åland säger att han känner till arbetet.

– Man håller på att se över modellerna för hur tillgänglig kapacitet beräknas och för hur nätet ska kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Det handlar egentligen om att modellerna blir noggrannare och marginalerna därmed mindre.

Inget säkert

Den flödesbaserade kapacitetsberäkningen, som modellen kallas, används redan på flera håll i Europa och är alltså en modell som bättre tar hänsyn till hur kraften fysiskt flödar i nätet. Både Finland och Sverige är ju sedan tidigare en del av EU:s gemensamma elmarknad men flödesbaserad kapacitetsberäkning är alltså nytt för Norden och beräknas gå live under det första kvartalet 2024.

Enligt Conny Rosenberg är det emellertid svårt att redan nu dra några slutsatser kring vad exakt det kommer att innebära för elpriset, och Nordpool som gjort egna simuleringar har konstaterat att priserna för hela Norden inte kommer att påverkas av den nya modellen.

– Simuleringarna bygger på att elsystemet fortsätter fungera på samma sätt som i dag. Men det som händer när modellerna ändras är att alla aktörer anpassar sig så det är väldigt svårt att dra några slutsatser i dag. Det är möjligt att det blir lite dyrare i vissa områden och lite billigare i andra men tanken är att det ska gynna den stora massan.

Vinnare och förlorare

David Karlsson på Ålands elandelslag konstaterar även han att de flödesmodeller som används på EU:s gemensamma elmarknad är en fråga som ligger ganska långt ifrån Åland.

– Det ligger på stamnätsnivå och vi får förhålla oss till konsekvenserna om det blir några. Syftet är att göra det europeiska elnätet mer effektivt och det kan hända att vi får både vinnare och förlorare gentemot tidigare system. Men det behöver inte vara så på sikt. Det blir möjligen dyrare för vissa när systemet ändras men senare kanske det resulterar i att produktion prioriteras till rätt ställen eller att vi blir bättre på att utnyttja förnyelsebar energi.

– Det blir lite russinplockande att fokusera på att det kan bli dyrare i vissa områden när vi samtidigt får effektivare fördelningar, som kanske gör att vi till exempel kan utnyttja sol och vind på ett bättre sätt, för hela det europeiska systemet. Vi är en del av EU:s gemensamma elmarknad och man behöver se det som en helhet.