Från början var det tänkt att projektet skulle blåsa liv i hela norra Ålands ekonomi. Men endast några år senare bågnar Finströms kommun under de stora skulder och kostnader som simhallen i Godby gett upphov till.
Olof Erland var en av simhallens ivrigaste förespråkare när den var i planeringsstadiet. I dag är han kritisk till hur satsningen genomfördes.
En av dem som allra förknippas allra mest med simhallen i Godby är Olof Erland (lib). Det var han som på kommunens uppdrag föreslog att Finström skulle storsatsa på idrott, motion och energi i form av en simhall, ishall, skidtunnel och solfångare. 2002 var han till och med beredd att avstå från sin plats i lagtinget om bidraget till simhallen skulle drabbas av sparkrav.
I dag är han kritisk till hur satsningen genomfördes. Framförallt handlar det om att man bara byggde en simhall och inte började med ishallen, vilket landskapet ville.
-Man har inte fullföljt projektet. Alla beräkningar byggde på att man skulle bygga allt, säger Erland.
Synergieffekter
Erland anser att det skulle ha uppstått olika synergieffekter som både hade inneburit lägre kostnader och högre intäkter om man hade genomfört hela projektet. Bland annat hade man kunnat använda ishallens värmeöverskott till simhallen. Och givet de stigande oljepriserna hade satsningen på bioenergi kanske blivit lyckad.
Med facit i hand säger Erland att det hade varit bättre om landskapet gått in för att finansiera en simhall och de övriga anläggningarna på ett ställe, och inte två olika simhallar som det till slut blev.
Han är även kritisk till hur man löste driften och säger att man underskattade kostnaderna för den.
-Man räknade med att inte behöva sätta några pengar på driften. Det var en miss i kalkylen. Driften skulle ha bjudits ut till en kommersiell aktör. Det är svårt för en kommun att marknadsföra hallen.
Givet hur det blev, skulle det varit bättre om man inte hade byggt simhallen alls?
-Jo, det var lite det som låg i vårt förslag 2002. Landskapsregeringens förslag var att man skulle börja med ishallen, men kommunen ville ha simhall först.
Negativ inverkan
Som kommundirektör i Finström var även Arne Selander i högsta grad inblandad, även om han som tjänsteman inte fattade besluten. När kommunen var i färd med att bygga hallen sa han till Ålandstidningen att han kände sig trygg över upplägget och inte trodde att bygget skulle hota ekonomin. En uppfattning han nu fått revidera.
-Med facit i hand kan man konstatera att simhallen påverkat kommunens ekonomi negativt. Det är fakta och inte något man kan säga emot.
En sak som han trycker på är att simhallen blev mycket dyrare än man först räknat med.
-Ett jätteproblem på den tiden var att ekonomiuppföljningen inte fungerade. När man bygger något måste man ha total koll på vad saker kostar.
Blev hallen för stor?
-I dag framstår det så. Annars skulle inte kommunens ekonomi ha påverkats som den gjort.

Ålandstidningen