I går fastslog EG-domstolen att sjöfacket saknar rätt att strejka för att tvinga Viking Line att inte flagga ut fartyg till Estland för att komma i åtnjutande av estniska bemanningsvillkor.

BAKGRUND
Bakgrunden till konflikten är att Viking Line 2005 stämde Internationella transportarbetarfederationen, ITF, och Sjömansunionen inför brittisk domstol. Syftet var att bannlysa stridsåtgärder från unionens sida när rederiet avsåg att vägra förnya det finska kollektivavtalet för ms Rosellas besättning.
I stället ville rederiet flagga ut Rosella för att med estniska besättningar och estniska löner bemöta konkurrensen från estniska färjebolag.
Domstolen slog fast att sjömansunionen och ITF inte fick vidta åtgärder som "kunde påverka Viking Lines handlingsförmåga eller anställning och lönevillkor".
Sjömansunionen överklagade direkt till brittiska Högsta domstolen som beslutade inhämta EG-domstolens åsikt. Processen förklarades ligga vilande tills den kom.
I går kom EG-domstolens utlåtande som fastslår att fackliga stridsåtgärder med syfte att tvinga ett utländskt företag att teckna kollektivavtal med en fackförening utgör en inskränkning av etableringsfriheten om kollektivavtalet kan avskräcka företaget från att utöva denna frihet.
 
SJÖFART 2005 aviserade Viking Line att man ville registrera förlusttyngda ms Rosella i Estland. Syftet var att färjan, som går mellan Helsingfors och Tallinn, skulle komma i åtnjutande av samma lönevillkor som de estniska konkurrenterna.
Sjömansunionen hotade med strejk om inte finska kollektivavtal fortsatte att gälla på Rosella.
Men det var mot lagen, fastslår nu EG-domstolen i sin dom som kom i går.
Viking Lines vice vd Jan Hanses ser domen som en tydlig framgång för rederiets linje.
-Domen fastslår att strejkrätten inte får stå i strid med den fria rörligheten och den fria etableringen.
Byts ut i vår
Att flagga ut Rosella är inte längre aktuellt. I vår flyttar hon bort från rutten Helsingfors-Tallinn för att ersätta Ålandsfärjan. I stället sätts nybyggda XPRS in på den baltiska rutten.
-Vår grundinställning är att XPRS ska vara finskflaggad med samma avtal som vi har för Rosellas besättning. Men går inte det ger oss domen nu en stark option för att flagga ut, säger Jan Hanses.
I domen fastslås samtidigt fackets rätt att strejka om syftet är att skydda de anställda. Frågan är alltså vad som är målet med strejken.
I fallet med Rosella förvisar EG-domstolen den frågan tillbaka till den brittiska domstol som ursprungligen bad om EG-domstolens utlåtande. Den brittiska domstolen kommer i sin tur att fråga finsk domstol om fackets strejkhot var legitimt.
"Rätt att strejka"
Sjömansunionens Simo Zitting tolkar domen som en framgång för facket.
-Med den här domen har EG-domstolen slagit fast att rätten att strejka är en grundrätt. Vi har aldrig varit emot företags rätt att etablera sig var de vill. Men vi har rätt att inskränka etableringsmöjligheterna genom att strejka så länge vårt mål är att skydda arbetstagarna vad gäller lön och arbetsvillkor, säger han.
Fartyget får gärna vara registrerat i Estland så länge de finska och estniska sjömännen har lika mycket betalt.
-Vi accepterar inte mixade besättningar med olika villkor.
Enligt Simo Zitting är facket och rederiet i det närmaste överens om besättningsavtalen för XPRS.
-Vi har förhandlat under förutsättning att XPRS blir finskflaggad, säger han.
Att den brittiska domstolen nu ska avgöra om det ursprungliga strejkhotet var berättigat avfärdar han som komiskt.

EG-DOMSTOLENS DOM

"Fackliga stridsåtgärder som syftar till att förmå ett utländskt företag att teckna ett kollektivavtal med en fackförening utgör en inskränkning av etableringsfriheten när detta avtal kan avskräcka företaget från att utöva denna frihet. Denna inskränkning kan vara motiverad med hänsyn till skyddet av arbetstagarna under förutsättning att det visas att inskränkningen är ägnad att säkerställa förverkligandet av det legitima syfte som eftersträvas och att den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte."

Petter Lobråten