Mariana Olofsson är född och uppvuxen i Mariehamn. De första tre åren gick hon i skola i Övernäs, följande tre år i Ytternäs och sedan högstadiet i Övernäs.
– Jag växte upp vid Väktargränd och då blev det så att jag fick byta skola beroende på adressen.
Vad gjorde du efter högstadiet?
– Jag var utbyteselev i Florida under ett år via Rotary International. Man kunde inte välja plats men jag hoppades på att komma någonstans där det inte skulle finnas snö. Jag blev glad då jag fick komma till Coral Spring vid Everglades i Florida.
Mariana Olofsson hade tidigare rest en hel del men var ändå fascinerad över klimatet och det amerikanska systemet.
– Jag som friidrottat och varit sprinter kunde inte delta i gymnastiken utomhus för det var alldeles för varmt och fuktigt. Jag bad att få slippa och göra något annat i stället.
Hon försökte sig i alla fall på att motionera lite på fritiden. Men efter att ha sprungit på en alligator i en av kanalerna längs vägen beslöt hon sig för att avstå även det.
– Jag fick en hel del nya vänner. Jag blev vän med flera judiska familjer och fick lära mig lite av deras traditioner. Jag trivdes väldigt bra där.
Mariana Olofsson började sedan studera vid Ålands lyceum. Men efter två veckor fick hon ett samtal från Maggie Häggblom vid Röda korset och blev tillfrågad om hon kunde tänka sig att jobba vid den internationella fredskonferensen som hölls på Åland 1984.
– Jag hade då redan lite mediaerfarenhet och kunde flera språk så jag nappade naturligtvis på uppdraget. Det blev mycket jobb och lite sömn men det var det värt.
Sista dagen på konferensen på Åland fick Mariana Olofsson förfrågan från chefen för pressavdelningen på Internationella Röda kors- och Röda halvmånefederationen om hon ville åka till Genève och praktisera som journalist följande sommar.
– Inte tackar man nej till ett sådant erbjudande då man är 17 år. Det betydde dock att jag avslutade mina studier vid Ålands lyceum efter ett år.
Internationella Rödakorskommittén
Följande sommar var hon på plats i Genève och den internationella federationens pressavdelning där hon fick arbeta med olika mediaprojekt.
– Jag lärde mig mycket under den månaden och jag fick då förfrågan av dåvarande generalsekreteraren Hans Hegh om jag ville komma tillbaka på hösten och hjälpa till på ens tor konferens. Det ville jag och det blev en hel del pendlande mellan Mariehamn och Genève i några år.
1989 började Mariana Olofsson att studera vid amerikanska Webster University i Genève.
– Jag kom in eftersom jag under min tid som utbyteselev i Florida tog ett amerikanskt highschool diplom. På Webster studerade jag internationella relationer och tog en filosofie kandidat samt fick även ett certifikat i flyktingstudier. Samtidigt arbetade jag för att få pengar till mina studier.
Under studietiden gjorde Mariana Olofsson en hel del studieresor till olika flyktingförläggningar. Det som mest etsat sig fast i henne minne är besöket vid flera förläggningar vid gränsen mellan Kambodja och Thailand, på den Thailändska sidan.
– I ett läger fanns cirka 285.000 flyktingar varav de flesta hade bott där i tio år. Man kan inte riktigt förstå hur de levde där år efter år i små hyddor. Internationella organisationer hade dock hjälpt till med infrastrukturen i lägret så de hade vatten, vägar och annat.
Upplevelserna hon fick vara med om var ledsamma, sorgliga men också roliga.
– Människorna var trevliga och jag lärde mig så otroligt mycket.
Under flera somrar var Mariana Olofsson hemma på Åland och jobbade i fotoaffär.
– Sedan fick jag jobb som den exekutiva producentens assistent vid Internationella Rödakorskommittén på den audiovisuella avdelningen. Där jobbade jag i fyra år. Vi fick in filmmaterial från länder där det pågick krig och konflikter. Sedan satte vi ihop materialet och skickade bland annat ut det till tv-stationer runt om i världen. Vi producerade även egna videofilmer.
Tillbaka till musiken
Det blev nästan 14 år i Genève innan Mariana Olofsson kände att hon ville göra något annat. Hon kände att hon satsa mera på musik och film igen igen.
I Genève hade Mariana Olofsson, som under flera år var aktiv sångare och musiker vid sidan om jobbet, träffat på en gitarrist som var gitarrinstruktör i Los Angeles.
– Jag kände att jag ville gå en kurs. Jag ansökte och betalade kursen och drog till Hollywood. Samtidigt gick jag på olika workshops och kom med i nätverksorganisationen Women in Film. Där hjälpte jag till med olika evenemang. Jag kände att jag ville bli kvar och för att kunna erbjöd de sig att bli min arbetssponsor tills alla papper för ett arbetstillstånd var klara.
Under kommande åtta år kom inte en not ur Mariana Olofsson. I stället arbetade hon på olika evenemang hela tiden. Ett tag arbetade hon som regissörsassistent och sedan som koordinator i Women in Film Foundation.
– Där fick jag lära känna många kända producenter och filmmakare. Allt var overkligt på något sätt.
Hon blev promotad till administratör för ett stort projekt som Women in Film hade tillsammans med General Motors och fick sedan också sköta kommunikationen och koordinerandet med alla.
– Det kunde bli arbetsdagar på 16 timmar. Men man fick också tack för det man gjorde.
Efter åtta år började äntligen musiken knacka på i Mariana Olofsson igen. Nashville blev hennes nästa anhalt och då lovade hon sig själv att inte ta något heltidsjobb.
Tillbaka till Röda korset
Första året i Nashville flödade olika musikidéer. Mariana Olofsson gick kurs i låtskrivande och hon gick med i en arbetspool i Nashville.
På det berömda Blue bird Café i Nashville råkade hon på en kille som heter Mark Schaffel. De började prata och det kom fram att han sökte en sångare som kunde sjunga på tyska.
– Jag trodde inte det var sant, för det kunde jag. Vårt möte resulterade i många låtar i utbildningssyfte för Lingo Tech Tunes där man fick lära sig tysk grammatik genom sång och dans.
Mariana Olofsson fick blodad tand och ville ge ut en cd med egenkomponerad musik.
– Jag ville skriva, spela instrument, sjunga och redigera själv. Jag fick hjälp av Mark med att göra två cd:n. En singel 2009 och en EP med fem låtar 2010. Låtarna hade världspremiär i Ålands Radio.
Två år senare 2012 bestämde sig Mariana Olofsson för att bosätta sig på Åland.
– Jag var jättetrött efter musikprojekten. Jag fick ett vikariat som musiklärare i Södersunda skola och började så småningom som programledare vid Ålands Radio.
Hon jobbade ett år på Utbildningsradion i Stockholm och hann även med en del annat innan hon fick ett vikariat som receptionist på Landskapsregeringen.
– Men när jag såg att de sökte verksamhetsledare till Röda korset i Mariehamn kände jag att det var något jag ville göra och nu är jag här.
Det var den 3 oktober som Mariana Olofsson började som verksamhetsledare men hon är bekant med organisationen sedan 1984 då hon gjorde sitt första arbete.
Har du några egna idéer som du vill förverkliga?
– Jag har många idéer om vad man skulle kunna göra. Jag skulle vilja se lite mera blandade åldrar här på Röda korsgården. Hit ska man komma för att ha trevligt, vara glad och skratta mycket, gärna i samarbete med andra organisationer och skolor. För mig och styrelsen är det jätteviktigt att förebygga ensamhet så att ingen ska behöva känna sig ensam.
» Personligt
Mariana Olofsson
Namn: Mariana Olofsson.
Ålder: 55 år.
Bor: I Mariehamn.
Yrke: Verksamhetsledare vid Röda korsets Mariehamnsavdelning.
Familj: Föräldrarna Celina och Bjarne, syster med man och systerdotter.
Intressen: Musik, film, båtliv, stugan, måla, tennis, foto.
Aktuell: Aktuell som ny verksamhetsledare vid Röda korset i Mariehamn.
