KG Eriksson är född skärgårdsbo. När han växte upp i Grundsunda på Vårdö fanns inte samma förbindelser som i dag.
– Det fanns bara en större motorbåt som åkte mellan Vårdö och Bomarsund, säger KG.
När han gick ut Grundsunda folkskola tyckte hans föräldrar att det var mödan värt att satsa på en högre utbildning. För att kunna studera vid Ålands lyceum var KG därför tvungen flytta in till stan och hyra in sig på olika ställen. Han bodde bland annat hos sin faster och hennes familj och ett tag på Nygatan 15 hos Majre Lindholm.
– Vi var kanske tio elever i olika åldrar som hyrde in oss där samtidigt. Det var livligt och alltid stojigt och pratsamt vid middagsbordet.
De flesta som bodde där har KG hållit kontakten med och de träffas fortfarande med jämna mellanrum.
– Vi kallar oss för ”Majres ungar”. Senaste träffen var i somras på min stuga på Vårdö.
Efter studenten bar det av till Åbo för studier i ekonomi vid Handelshögskolan.
– Jag hade tankar åt byggteknik men sedan ville ödet annorlunda. Jag ångrar det inte, jag trivdes bra i Åbo. Det är en fin studiestad och vi var ett stort umgänge. Vi hade ett eget gille, åländska studentlaget.
Under studietiden sommarjobbade KG på Finnair där han fick göra allt möjligt. När han väl var utexaminerad fick han jobb som säljare på deras kontor i Göteborg. Där sålde han tjänster till resebyråer och företag. Några år senare, 1970, fick han ett nytt jobb i Mariehamn som reklamchef på Viking Line.
– På den tiden var det viktigt för Viking Line att gå om Silja i storlek och antal passagerare. Silja var ett mycket större företag då. Vi var ett fantastiskt och ungt team som jobbade på Viking. Vi hade en otrolig kraft och det gick uppåt. Det köptes nya båtar stup i kvarten.
När KG fick höra att Birka Lines dåvarande vd Gunnar Lundberg behövde nytt folk valde han att hoppa på det och började jobba som marknadsdirektör.
Hur var det att hoppa mellan konkurrenter?
– Det var speciellt. Det var en ny, intressant och ovanlig situation.
Bytte bana
Resebranschen byttes ut mot handelsbranschen när jobbet som verkställande direktör för byggvaruhuset Ålands järn blev ledigt.
– Handeln var något helt annat, tiden på Birka blev inte så lång som jag hade tänkt. Att sälja spik och cement är kanske inte så vd-aktigt i sig men någon måste ha det ansvaret också. Vi gjorde bra ifrån oss tack vare att vi hade så oerhört duktig personal.
I slutet på 80-talet såldes byggvaruhuset till Mariehamns parti som äger det ännu i dag. När Mariehamns parti även köpte upp Allemans byggvaruhus satt KG som suppleant för en av ledamöterna i landskapsstyrelsen (dagens landskapsregering). Ledamoten avgick mitt under sin mandatperiod och plötsligt satt KG som ordinarie ledamot.
– Jag hade lite erfarenhet sedan tidigare då jag var lite smått engagerad i politiken.
KG var aktiv i partiet Frisinnad Samverkan (i dag Moderat Samling Åland) och satt flera år i både regeringen och i lagtinget. Under tiden i regeringen hann han sitta som miljö-, trafik- och näringsminister.
Hade du några hjärtefrågor i politiken?
– Det var nog miljöfrågor. Det var mycket miljö på tapeten då med övergödning i vattnet bland annat. Det kan krocka när man är trafikminister men så är livet ibland. Det är inte alltid en rät linje och enkelt.
När KG satt i lagtinget hade han sitt företag KG Eriksson Trading på sidan om. Företaget säljer utrustning, bland annat sprängämnen, till markentreprenörer. Han har fortfarande kvar företaget men får mycket hjälp av barnen Peter och Nina som han hoppas ska ta över efter honom.
Viktigt med fritid och familj
Även om KG:s liv till stor del bestått av arbete har han alltid prioriterat familjen och sina fritidsintressen. Frun Carita träffade han redan under studietiden på Handelshögskolan och 1967 gifte de sig. Även Carita har jobbat på flera olika arbetsplatser, däribland United Lines, Birka Line och Rederi Gustaf Erikson.
– Familjen är viktig och att få barnbarn är något otroligt fint. Jag hoppas att allt går bra för dem.
KG försöker umgås med barnen och barnbarnen så mycket han kan.
Ett stort intresse som funnits med länge är intresset för flyg. KG hade länge flygcertifikat och flög runt i Europa med planet Cessna 172 som han var delägare i.
– Jag minns en resa vi gjorde med ett annat plan till London. Vi var fyra som åkte dit och deltog i en flygshow. Sedan åkte vi vidare till Guernsey, El Alamein och södra Frankrike. När vi skulle hem via Danmark blev det allt sämre väder och dimma. Vi var tvungna att landa i Ålborg då vi blev helt indimmade. När vi hade suttit ett par dagar och det inte blev bättre bestämde jag mig för att ta tåget till Stockholm själv och båten hem. Jag skulle tillbaka på jobb och ville hem så fort som möjligt. Men när jag kom hem samma kväll såg jag att de andra kommit ungefär samtidigt med flyget. Så kan det gå.
När man har flygcertifikat behöver regelbundna läkarkontroller göras. Vid en kontroll upptäckte läkaren ett hjärtfel hos KG som visade sig vara en muskelförtjockning.
– Han är duktig, läkaren Dag Nyman. Han såg till att jag kom till specialister och på Karolinska i Stockholm. De hittade felet och jag fick en pacemaker som jag haft sedan 1995. Tack vare den har jag kunnat fungera helt normalt och fått ett bra liv men jag tappade tyvärr flygcertifikatet. Jag hann ändå flyga en hel del.
– Jag vill rikta ett stort tack till den åländska sjukvården som är oerhört bra. Jag är mycket tacksam.
›› Personligt
Namn: Gunnar Karl-Göran ”KG” Eriksson.
Född: Den 8 januari 1943 i Grundsunda, Vårdö.
Bor: I Mariehamn.
Yrke: Företagare och före detta politiker.
Familj: Frun Carita, barnen Peter och Nina samt barnbarnen Moa och Simon.
Intressen: Flyg, rymden, samhälle, historia, musik med mera.
Firar: Med närmaste familjen. Jag ställer kanske till med något senare i vår om orken finns. Ifall någon vill uppvakta mig uppmanar jag en inbetalning till Matbanken på Åland.
