December är kyrkans mest välbesökta tid, eller ”högsäsong i firman” som Katarina Gäddnäs brukar säga.
– Då vill man jobba, säger hon.
Förutom att ställa fram julgran och julkrubban och ordna med det praktiska är tiden före jul fastans tid i kyrkan.
– Lilla fastan, eller adventsfastan, är tänkt som en förberedande tid. Det är en rensning, man sluter fred och ber om förlåtelse. Man ber mera och tänker på gud men också på de som har det svårt, säger Katarina Gäddnäs.
Enligt henne lever vi i en tid där vi inte vill vänta.
– Vi börjar äta julbord i slutet av november och vi frossar i julmusik, säger hon.
Kyrkans uppgift är att bromsa.
– Det är inte för att kyrkan vill missunna människor glädjen. Som Alfons Åbergs farmor säger, det kan inte vara roligt jämt.
Mycket i kyrkan bygger på kontraster, som till exempel fastan före jul innan den stora festen.
– Då känner man att nu är det jul, säger Katarina Gäddnäs.
Symboler en del av julen
Många av våra klassiska julsymboler härstammar från kyrkan. Ett exempel är adventsstjärnan som ursprungligen kommer från Tyskland.
– 1941 började H&Ms grundare masstillverka pappersstjärnor i Sverige, säger Katarina Gäddnäs och fortsätter:
– Förr symboliserade den att i det här huset tror vi på Jesus. Nu hänger den i alla åländska hem, det är lite fint ändå.
Den sjuarmade ljusstaken går tillbaka till Mose tid.
– Förr tände man sju ljus för veckodagarna för att räkna ned.
Även julgranen kommer från Tyskland och skulle från början skydda människorna.
– Man skalade av granen och lät toppruskorna vara kvar. Den fungerade mot onda makter, säger Katarina Gäddnäs.
Julfriden, som fortfarande utlyses, härstammar även den från kyrkan.
– Under första världskriget var det vapenstillestånd och tyska och engelska soldater sjöng tillsammans. Man ska inte bråka vid julmiddagen eller slåss med grannarna.
Bjuder in till gudstjänst
Katarina Gäddnäs ser fram emot ett normalt julfirande i kyrkan i år. Förra året jobbade hon i Mariehamns församling och då valde man att stänga kyrkan till följd av pandemin.
– Det är inte samma sak att se en gudstjänst på tv. Nu firar vi som vanligt. Vi har handsprit på altaret och uppmanar folk att ha munskydd och stanna hemma om man är sjuk.
Hon tror att många går i julkyrka, trots att man kanske inte annars är en flitig kyrkobesökare.
– Jag tror att många känner att nu är det jul när jag sitter här i kyrkan. Återkommande högtider ger människan en känsla av sammanhang och meningsfullhet.
Hon anser att kyrkan har en viktig uppgift i många människors liv.
– Många är ganska vilsna. Här skulle kyrkan kunna fylla en viktig funktion. Den lutherska kyrkan har varit fixerad vid ramar men hur vi lever ut vår tro är viktigare. Andlighet handlar om mer än vad man tänker och tror om Gud.
