Eftersläpande betalningar från EU gör att Ålands fredsinstitut sitter i en svår ekonomisk sist just nu. Så svår att de bett landskapet att skjuta på hyran.
-Det är svårt för små organisationer, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.
EKONOMI Sedan oktober 2009 har Ålands fredsinstitut drivit ett interregprojekt som finansieras med stöd av EU. Projektet är ett "Empowermentprojekt" med fokus på genusfrågor och som handlar om att utmana könsrollerna för att förhindra människohandel.
Problemet är att EU ligger efter med betalningarna. Så mycket att Ålands fredsinstitut hamnat i en svår ekonomisk sits.
-De har åtta månader till ett års eftersläpning, säger Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör för fredsinstitutet.
-Det handlar om 20 till 25 procent av vår hela budget. Och vi vet att vi får pengarna, för vi gör ett bra jobb det tycker alla, även EU, det är bara det att det dröjer.
Det rör sig om mellan 50.000 och 75.000 euro som de ligger ute med per kvartal, säger hon.
-Ibland är det ännu mer, mellan 80.000 och 90.000. För oss är det jättemycket pengar.
Fryser hyran
Detta har gjort att man tvingats be landskapsregeringen om respit på hyran fram till årsskiftet. Det handlar om att frysa hyran på 1.756 euro per månad för lokalen på Hamngatan 4.
-Vi beslöt att godkänna anhållan och ge dem anstånd, säger överinspektör Göran Frantzén.
Landskapet har också beviljat medfinansieringen för projektet innan EU har godkänt det.
-Det är en liten del, men det är bättre än inget, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.
Orsaken att det dröjer är att det är så många olika steg innan allt är godkänt och pengarna kan skickas.
-Det är många kontrollinstanser.
"Dåligt system"
Detta gör att det är svårt för små organisationer att över huvud taget vara med i liknande projekt, säger hon.
-Landskapet har betalat efter att vi lämnat rapport, men inget betalas på förhand.
Skulle en del betalas på förhand eller om EU godkände delfinansiering under projektets gång skulle det vara betydligt lättare, säger hon.
-Som det är nu finns det idéer och kapacitet att driva projekt, men i och med finansieringen ser ut som den gör blir det inte av.
-Jag vet flera andra organisationer och föreningar som har samma problem.
Därför har hon kontaktat med finansiärerna om detta i hopp om att får en ändring, men ännu har inget hänt.
-Vi är utsatta men det är ännu värre med våra partnerorganisationer i Lettland, säger Sia Spiliopoulou Åkermark och menar att problemet är globalt.

Matilda Andersson