Det är med fetman som med växthuseffekten, det krävs samhällsåtgärder för att komma till rätta med problemet.
Fetma är i dag en global epidemi. 1,3 miljarder människor är överviktiga.
HÄLSA Vetenskapsjournalisten och författaren Miki Agerberg från Sverige tar upp fetma och övervikt ur ett samhälls- och till och med globalt perspektiv. I onsdags föreläste han i Mariehamn.
Världshälsoorganiationen WHO slog 1997 fast att vi har att göra med en global fetmaepidemi. Fetman ökar i en alarmerande takt också i utvecklingsländerna.
Fler feta än svältande
- Redan för tio år sedan hade vi fler överviktiga än undernärda i världen. I dag svälter 850 miljoner men 1,3 miljarder är överviktiga, säger Miki Agerberg.
I dag är var tredje vuxen amerikan och var fjärde vuxen engelsman fet. Andelen feta i USA har fördubblats på 20 år och tredubblats i Storbritannien.
Ännu värre ser det ut i Söderhavet. På Tonga är 60 procent av de vuxna feta och 18 procent har diabetes. På Nauru i Söderhavet är 80 procent av befolkningen fet.
Snabbmat, bil och tv
Orsaken till det gigantiska fetmaproblemet i Söderhavet är att den västerländska civilisationen nått dit. Hälsosam mathållning med frukter, fisk och skaldjur har ersatts av fet snabbmat, det hårda fysiska arbetet av bilar och tv-tittande.
Men det är inte bara Söderhavet som drabbats av den västerländska dieten. I alla utvecklingsländer äter befolkningen i dag mycket mättat fett, socker och processad mat och alldeles för lite fibrer, påpekar Miki Agerberg.
Diabetesexplosion
Förutom att världen blir allt fetare ökar också de sjukdomar som hör ihop med fetman. Diabetes väntas öka med alarmerande 70 procent från 2003 till 2025, sett till hela världen. I Indien och Saudiarabien beräknas ökningen vara otroliga 108 respektive 105 procent!
Hur ser det då ut i Sverige? 10-12 procent är feta men ser man till barnen är siffrorna dystrare. När fem procent av tioåringarna år 1988 var överviktiga eller feta hade andelen stigit till 25 procent år 2005, alltså en femdubbling på mindre än 20 år.
Fattiga fetare
Undersökningar visar också att det finns fler feta barn i fattiga stadsdelar i Sverige. Bland de vuxna är långtidssjukskrivna och förtidspensionärer fetast och folk är fetare i glesbygd än i storstäder.
Vad är orsaken till fetmaepidemin? Miki Agerberg pekar på några viktiga faktorer: vi äter mer än vi gör av med eftersom vi rör oss mindre än folk gjorde förr. Dessutom konsumerar vi mer ohälsosam mat och betydligt mer godis, läsk och snacks än folk gjorde för 50 år sedan.
Ändra livsstil
Vad kan man då göra åt fetmaepidemin? Miki Agerberg förespråkar åtgärder på olika nivåer. Feta personer kan få hjälp med allt från att äta mindre och röra sig mer till läkemedel och operationer som förminskar magsäcken.
Ett annat sätt är att fånga upp personer i riskzonen och med intensiv hjälp och stöd få dem att förändra sin livsstil.
- Den som motionerar minst 30 minuter per dag, minskar minst fem kilo i vikt, äter mindre fett och mer fibrer har förändrat sin livsstil.
Åtgärder kan också riktas mot hela grupper, till exempel mer gymnastik och rörelse i skolorna.
Dyrare att synda
Viktigast är kanske samhällsåtgärderna. Exempel på sådana åtgärder är förbud mot läsk och godis i skolan, obligatorisk märkning av livsmedel, samhällsplanering, till exempel gång- och cykelbanor och ekonomiska styrmedel. Till de sistnämnda åtgärderna hör skatt eller extra avgifter på onyttig mat som fett och socker och exempelvis punktskatter på läsk och godis.
- Min åsikt är att man bör pröva dessa ekonomiska styrmedel för att komma tillrätta med fetman, säger Agerberg.
Rökning och växthus
Han jämför med samhällsåtgärderna mot rökning. Högre skatter, varningstexter och rökfria utrymmen har haft effekt och minskat rökningen i hela västvärlden.
Han drar också en annan parallell, den med växthuseffekten, den globala uppvärmningen.
- Den liknar fettman. Vi behöver energi och vi behöver mat. Men nu krävs skatter och högre avgifter på de fossila bränslena - liksom på den onyttiga maten. Politikerna måste ta sitt ansvar.

Kerstin Österman