Arne Selander tillträdde tjänsten som stadsdirektör vid årsskiftet och beskriver de första veckorna som ”intressanta och utmanande”. Han har installerat sig i Mariehamns stadshus, men på grund av pandemirestriktionerna träffar han sina nya kollegor på distansmöten via skärmen.

– För mig som är ny är det väldigt viktigt att få träffa folk, men man får finna sig i att situationen är som den är, säger han.

Arne Selander är i grunden utbildad jurist och har under sitt yrkesliv varvat mellan Sverige och Åland i tioårscykler. För ålänningarna är han ett bekant ansikte, kanske mest för sina sju år som landskapets förvaltningschef. Det senaste decenniet har 59-åringen bott i Sverige, och kommer senast från en chefsroll inom Stockholms tingsrätt.

– Det som genomsyrar min erfarenhet är att jag har arbetat som chef i mer än 25 år, på alla nivåer. Det känns som att alla år har varit en utbildning inför det här jobbet, säger han.

När Arne Selander såg annonsen om att Mariehamn sökte en stadsdirektör funderade han på att söka, men slog undan tanken. Det var när han blev ombedd att söka tjänsten som han ändrade sig.

– Jag tänkte igenom det mer noggrant och fick klart för mig vilka uppgifter det handlar om. Det är ett superintressant jobb, den positiva vågskålen vägde över och jag valde att söka. Nu när jag har jobbat ett par veckor ångrar jag mig absolut inte.

Vad i rollen är det som lockar dig?

– Jag får använda min sociala förmåga, och ha många bollar i luften samtidigt. Men även att leda och jobba strategiskt med utvecklingsfrågor, det brinner jag mycket för.

Orädd och rak

Tjänsten som stadsdirektör är tidsbestämd till och med den 31 december 2028.

Vad vill du uppnå, på kort och lång sikt?

– Den närmaste tiden är det viktigt att skapa kontakter. Dels att återuppta gamla kontakter, jag känner mycket folk sedan tidigare, men också att skapa kontakt med nya politiker, tjänstemän och andra i samhället.

– På lång sikt vill jag att vi ska lyfta blicken och ha ett längre strategiskt perspektiv i det vi gör. Vi behöver göra en översyn av organisationen och hitta mer effektiva sätt att jobba. Jag ser gärna att staden växer och får fler medborgare, och att det finns en kommunalservice som ger mariehamnarna en ännu bättre tillvaro än vad man har i dag.

Hur är du som chef?

– Jag drivs av att ha en tillitsstyrning, att man litar på medarbetarna och deras sätt att sköta arbetsuppgifter. Det betyder inte att man lämnar allt vind för våg, utan att man stöttar och leder på annat sätt. Tillämpar man ett sådant synsätt får man personalen att ta ett större ansvar och känna att man trivs bättre på sin arbetsplats.

– Som ledare försöker jag vara orädd, tydlig och rak, för det mesta, ibland får man vara diplomatisk. Det hör ihop med att jag eftersträvar effektivitet. Frågor ska hanteras snabbt och inte dras i långbänk någonstans. Kommer man inte vidare i ärenden får man konstatera det, men saker måste ändå hanteras så att det går framåt. Jag är lyhörd och lyssnar gärna på andra. Så fort pandemiläget tillåter kommer jag att åka runt på alla arbetsplatser och försöka träffa så många som möjligt. Personalen ska veta att jag är tillgänglig för dem.

Du kommer in i ett tufft ekonomiskt läge, där pandemin har medfört minskade inkomster för staden. Hur ska man vända budgetunderskottet?

– Flera sektorer har haft det svårt under pandemin och det påverkar den offentliga ekonomin. Förhoppningen är att vi ska hitta en mer normal situation framöver, då kommer också skatteintäkterna och ekonomin att normaliseras. Men det behöver mötas av satsningar på att effektivisera. Man behöver göra en översyn av det mesta och eftersträva ett sunt användande av de pengar staden har till sitt förfogande. Det görs med jämna mellanrum, i det här skedet behöver man ha mer systematiska genomgångar för att hitta lösningar.

Inom vilka områden behövs konkret förändring?

– Det är lite tidigt ännu att identifiera, men jag tror det finns potential för förbättring inom alla sektorer och områden. Bara att man tänker i de här banorna och lyfter det på bordet gör att man kommer att hitta ganska mycket. En sak jag ser är att digitala hjälpmedel skulle kunna gynna effektiviteten. I dag måste man till exempel ansöka om ledighet till pappers som skickas med internpost. Ett digitalt system skulle innebära en snabbare hantering.

Demokrati tar tid

Apropå effektivitet. En del frågor i Mariehamn har en tendens att bli långdragna, och när man har kommit till beslut lämnas det in besvär. Hur ser du på det?

– När det gäller effektivitet får man skilja på saker. En demokratisk process, både den politiska beslutsprocessen men även rätten att överklaga, måste få ta tid. Det måste man ha respekt för. Där går det inte att kapa för mycket ledtider.

Arne Selanders företrädare Barbara Heinonen sade i en intervju med Ålandstidningen (den 3/1) att det ur förvaltningens perspektiv finns ett fenomen som binder onödigt mycket resurser:

– Vi har många motioner till fullmäktige och beredningen kostar mycket arbetstid. Det borde bara vara en utredning om vad som kan göras, men nu blir det som egna ärenden där tjänstemännen jobbar med detaljer.

Heinonen föreslog i intervjun att man kanske borde sätta en prislapp på motionerna. På frågan om vad Arne Selander tänker om uttalandet svarar han:

– Motioner är ett verktyg för politikerna att nyttja. Sedan har de ett ansvar att använda det på ett konstruktivt sätt. Men demokrati måste få ta tid och kosta en del. Inom förvaltningen kan vi se till att hantera det så effektivt som möjligt. Vi måste hitta en lagom ambitiös nivå i ärendena så att vi inte lägger ner för mycket tid och resurser på dem. Men att ta bort möjligheten skulle hämma demokratin.

Mariehamn ska växa

En annan åsikt som Barbara Heinonen varit öppen med är att hon anser att fasta Åland bara behöver en kommun.

Var står du i den frågan, Arne?

– Det är en helt och hållet politisk fråga. För mig spelar det ingen roll om det är en, 16 eller 53 kommuner. Oavsett är det viktigt att man hittar sätt att samarbeta, det kan ske på olika sätt. Nu har vi till exempel inom socialvården skapat ett kommunalförbund – det är ett sätt att hantera det på. Kommunalförbund är inte heller så enkla, det blir lätt organisationer som är svåra att kontrollera och styra. Men det är avvägningar som politiker måste göra och ta ansvar för.

– Men ökat kommunalt samarbete måste till. Staden är så pass stor att vi har förmåga att klara det mesta själva, men för Ålands bästa är samlade funktioner något vi måste eftersträva, på ett eller annat sätt.

Jomala har vuxit enormt de senaste åren, ska Mariehamn hålla liknande takt och hur ska det i så fall gå till?

– Att växa är en del av utvecklingen och staden behöver skapa nya möjligheter att växa. Mariehamns yta är liten jämfört med många andra kommuner, men det jobbas stenhårt för att skapa nya ytor för bostadsområden. Det är inte ett alternativ att nöja sig och tänka att nu har vi kommit till ett stopp utan vi måste vidare, och förvaltningen ska skapa förutsättningar för det.

Vår småskalighet har både för- och nackdelar. Något som kan vara svårt är att ta tuffa beslut, hur känner du inför det?

– Jag har som tydlig princip att skilja på mina privata tankar och min yrkesroll. I tjänsten är jag professionell, det styr mitt sätt att hantera frågor. Det är viktigt att hålla isär det där. Enligt regler och beslut måste jag kanske göra på ett visst sätt, och då gör jag det. Sen kan jag personligen tycka vad jag vill, men det hör inte ihop med det professionella agerandet.

Vi har pratat en del om olika utmaningar, men vad har Mariehamn för styrkor?

– Staden har en organisation med cirka 800 personer, det är personal som är kompetent, kunnig och engagerad. Det finns en stark vilja att förbättra vardagen för mariehamnarna. Nu kanske jag är i smekmånadsfasen, men jag upplever att politikerna har en positiv syn på anställda och förvaltningen. Oavsett om man har olika politiska agendor måste man respektera varandra, och det gör man. Man kan ha väldigt olika uppfattningar om saker och ting men vi måste ändå hitta det gemensamma och komma framåt.