Forskarna mäter fjärilarnas flygförmåga för en studie som ska se hur bra flygare fjärilar är vid jordbruk jämfört med i fria naturen. Studien är en del av forskningsprojekt ”The missing link: unraveling the role of genetic variation of beneficial arthropods in agro-ecosystems”. Projektet leds av forskare från Aarhus universitet i Danmark i samarbete med forskare från Aberdeens universitet i Skottland och Helsingforsuniversitet. Målet är att förstå sambanden mellan populationens storlek, biodiversitet och insekters ekologiska uppgifter. Projektet har fått åtta miljoner euro från Novo nordisk fond, som just nu finansierar ett forskningsprogram som undersöker jordbrukens påverkan på naturen. Syftet är utveckla hållbara jordbruksmetoder.

Ulla Riihimäki som är doktorand i ekologi leder studien. Med sig här på Åland har hon två studenter som arbetar med sina magisteravhandlingar.

Flygförmåga

Forskarna samlar in 30 honor av arterna rapsfjäril, slåttergräsfjäril, vitfläckig guldvinge och mindre tåtelsmygare från jordbruksområden och 30 stycken från vilda naturen. Anledningen till att endast honor samlas in är för att könsfördelningen i de olika provgrupperna inte ska påverka datan. Individernas flygförmåga kommer sedan att mätas med en så kallad flight metabolic rate-maskin. Det är en behållare där man släpper in en fjäril och sedan fyller behållen med syre. Fjärilen får flyga runt där inne i tio minuter. Sedan mäter man koldioxidhalten för att räkna ut fjärilens syreförbrukning för att kunna uppskatta hur bra flygare den är. Den genomsnittliga flygförmågan för alla individer ska berätta vilken skillnad det finns mellan fjärilar i jordbruk och i naturen.

– Oftast är det så att fjärilar vid jordbruk är bättre flygare eftersom de behöver flyga längre sträckor för mat, säger Ulla Riihimäki.

Hon säger att det har varit utmanande att hitta fjärilar eftersom vädret varit mulet.

– Vanligtvis är vi inte ute när det är dåligt väder eftersom fjärilarna inte är ute och flyger då, säger hon.

Genetisk diversitet viktigt

Ulla Riihimäki berättar att mycket av tidigare forskning har fokuserat på biodiversitet men inte lika mycket på den genetiska diversiteten, vilket den här studien undersöker. Istället för att studera hur många olika livsformer som finns i ett område kan den här studien berätta om det finns många olika genvariationer i en population.

– Vi studerar hur individens medfödda egenskaper interagerar med miljön istället för hur populationen som helhet interagerar, säger hon.

Om en art har större genetisk variation har den mera motståndskraft mot lokal utrotning. Ulla Riihimäki förklarar att om en stor del av populationen dör och det endast finns en liten genetisk variation kan det hända att egenskaper som är viktiga för överlevnaden försvinner. Då kommer populationen aldrig kunna anpassa sig till sin miljö.

– Vi kallar det för att populationen har dåligt fitness, säger hon.

Åland perfekt

Hon beskriver Åland som den perfekta platsen att samla in fjärilar för den här studien. Fasta Åland är tillräckligt litet för att man ska kunna samla in fjärilar från hela ön men samtidigt finns tillräckligt med variation.

– Det finns flera bevarade naturliga ängar på Åland än i Finland, säger Ulla Riihimäki.

Hon berättar att ytterligare en anledning till att studien blev på Åland är att hon är bekant med den åländska naturen. Förra året gjorde hon en studie för att se hur olika fjärilspopulationer mår här. Hennes handledare hade också tidigare forskat på fjärilar som endast finns på Åland i Finland.

Ulla Riihimäki tror att studien kommer att ta ungefär ett år att sammanställa men att det är högst osäkert eftersom det är svårt att bedöma hur länge det kommer ta innan den blir granskad.