Fjolårets torka slog hårt mot det åländska jordbruket och bevattningsmöjligheterna var för många jordbrukare obefintliga stora delar av sommaren.Johan Holmqvist började redan under hösten med att gräva en sedimenteringsdamm i anslutning till sitt jordbruk. En sedimenteringsdamm är en damm som samlar upp vatten – och med det jordpartiklar och näringsämnen – från avrinningen i området.
Men redan då fanns också planer på att anlägga en bevattningsdamm och på så sätt låta bassängerna samverka. En åtgärd för miljön och för att säkra tillgången på vatten på en och samma gång.Bevattningsdammen började han gräva under vintern och när Ålandstidningen träffar honom på tisdagen är pumpningen av vatten från sedimenteringsdammen till bevattningsdammen i full gång.– Vatten som rinner i området samlas i sedimenteringsdammen och näringsämnena faller till botten. Sen pumpar jag vattnet till bevattningsdammen.
Från noll till 50Just nu håller han på att dra stamledningar längs med sina åkrar.– Vattnet i dammen kommer nå ut till 50 hektar av mina åkermark. Så jag går från noll till 50 om man jämför med i fjol.
Fjolårets torka gjorde att han gick miste om cirka 50 procent av intäkterna ett normalt år. Förutom potatis och lök odlar han också råg och vall.– Men vattnet kommer att prioriteras till potatisen och löken. Jag vill inte få slut på vatten för att jag har valt att vattna gräs.
Slut kan det nämligen bli. För även fast Johan Holmqvist damm rymmer cirka 20.000 kubikmeter vatten finns det ingen garanti för att det räcker till om en riktigt torr sommar slår till igen.– Ett normalår räknar man med ungefär 1.000 kubikmeter vatten per hektar. Men vädret kan vi inte påverka oavsett hur mycket vi vill. Nu har jag gjort vad jag kan för att vara redo.
Många ansökningarJohan Holmqvist säger att den totala investeringen för att bygga dammen inklusive dragning av ledningar och bevattningsmaskiner landade på cirka 175.000 euro. Av det stod landskapsregeringen för drygt en tredjedel genom det investeringsstöd som efter fjolsommarens torka höjdes från 30 procent till 35 procent.
Leif Franzell, finansieringshandläggare vid jordbruksbyrån, säger att tolv stöd betalats ut för investeringar i bevattningsdammar sedan i höstas.– Totalt har vi betalat ut 260.000 euro och jag handlägger för närvarande fler ansökningar.
Han konstaterar att antalet ansökningar nog ökat, men säger samtidigt att jordbrukarna alltid behövt vatten.– Det är ingenting nytt men det har ökat lite. Sen tror jag också att torkan gjorde att det blivit svårare ekonomiskt för många. Så det kanske har dämpat saken lite.

Kevin Eriksson