Det föds allt färre barn på Åland. Det konstaterade utbildningsminister Annikas Hambrudd (C) i tisdagens Ålandstidningen, angående minskat antal barn i grundskolan. Hur ser då åländska politiker på samhällets möjlighet att öka barnafödandet?
– Behöver vi göra så mycket? Det är familjernas och kvinnans eget val. Jag tror inte på ekonomiska morötter, säger Pernilla Söderlund (Lib) ledamot i lagtingets social- och miljöutskott (SMU).
Men hon nämner föräldraledighet för mor- och farföräldrar enligt svensk modell.
– Om mor- och farföräldrar kan skarva i på lov och under obekväm arbetstid underlättar det.
Flexibilitet i arbetslivet
Även arbetsgivarna behöver bli mer flexibla. Föräldraskap leder ofta till att lönen blir sämre och man tjänar in mindre pension, säger Pernilla Söderlund.
– Det är som en ”ekonomisk bestraffning”och kan bli en käpp i hjulet för dem som vill ha barn.
Offentligt finansierad fertilitetsbehandling (IVF) kan utökas. Pernilla Söderlund vill att behandlingen även ska erbjudas dem som redan har barn, men inte kan få fler.
– Vi behöver ta vara på dem som vill ha barn.
Axplock av förslag ...
... för att öka nativiteten enligt Befolkningscentralen i Finland.
• Kartläggning av önskemål och åsikter hos 20–29-åringar angående familj och barnafödande.
• En offentlig diskussion om barnafödande och orsaker till den sjunkande nativiteten och hur man kan stöda familjerna inom arbetslivet och även studielivet.
• Ekonomiskt incitament för att kvinnor ska skaffa barn före de fyller 30.
• Höja utbildningsnivån hos medborgarna.
• Bättre rådgivning och tjänster angående sexual- och reproduktionshälsa.
• Satsning på fertilitetsbehandlingar, med bland annat servicesedlar för att avlasta den offentliga fertilitetsvården.
• Öka resurserna för hjälp till unga med problem i parrelationer.
• Förbättra de ekonomiska stöden för barnfamiljer.
• Riktad kampanj till arbetsgivare för att förebygga diskriminering av gravida och för att förbättra arbetsplatskulturen när det kommer till familjeliv.
• Utveckla de förlossningsförberedande åtgärderna och erbjuda fysioterapi till nyblivna mammor.
• Lagstadga om stöd för parrelationer för vuxna i barnfamiljer.
Källa: vaestoliitto.fi
Hemvårdsstödet kan man också se över.
– Hur vill föräldrarna ha det så att det faktiskt blir ett alternativ? Den svenska modellen har mer flexibilitet. Man kan välja om man tar kortare ledighet och får mer betalt, eller längre ledighet med mindre betalt.
Fokus på karriär
Frågan är stor och viktig, säger Liz Mattsson (C), också ledamot i SMU.
– Vi har ett karriär- och individfokuserat samhälle och de flesta väljer att studera, jobba och skaffa hus innan det blir aktuellt att bilda familj.
En bra barnomsorg och skola är avgörande för att locka barnfamiljer till Åland, men också frågan om hembygdsrätt och möjlighet till boende i ett attraktivt område. Även sjukvården och BB behöver få tillräckliga resurser. Liz Mattsson betonar att Åland ska vara ett tryggt ställe att föda barn på.
Hon tror inte att ekonomiska incitament ökar barnafödandet.
– Det handlar om att prioritera resurser. Det behövs anpassningar så att man kan kombinera arbete och barn. Det är viktigt att man får välja utifrån sig själv.
Behövs folk i arbetslivet
Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) säger att det definitivt behövs åtgärder för att öka nativiteten.
– Vårt system är uppbyggt så att vi behöver ha folk i arbetslivet.
Åland har ändå täckt upp den minskade nativiteten med inflyttning, säger han.
Vilka konkreta åtgärder behövs?
– Familjeledighetsreformen i fjol är bra och ger mer flexibilitet i arbetslivet. Jag tror att också arbetsmarknaden behöver inse vikten av en familjevänlig arbetsplats.
Grundavdrag i beskattningen som gynnar familjetillväxt, tillgång till barnomsorg, skola och bostäder påverkar också barnafödandet, menar Arsim Zekaj.
Det finns en bristningsgräns när befolkningen blir för liten för att kunna hålla i gång samhället, säger han.
– Men det är svårt att styra politiskt när man skaffar barn, karriärambitionerna går först. Där behöver vi arbeta brett och se vilka förväntningar som finns kulturellt och vilka mekanismer som gör att man väntar.