I går kom landskapsregeringens förslag på inskränkningar i skärgårdstrafiken.
Förslagen är omfattande. Flera turer plockas bort helt, och den tvärgående linjen står stilla resten av året.
Åtgärderna får många att se rött.
NÄRINGSLIV Trafikavdelningen har nogsamt listat möjliga besparingar, tillsammans med de effekter varje åtgärd kan få.
Den tvärgående linjen stoppas under oktober till och med december, vilket trafikavdelningen tror får till följd att livsmedels- och drivmedelsförsörjningen till Kumlinge påverkas negativt. Det innebär också problem för fisktransporter över Kumlinge. Trafiken till Bergö dras in helt. Hela personalen permitteras.
Den södra linjens vintertidtabell startar den 1 september istället för 1 oktober. Galtbytrafiken minskas, och Föglö trafikeras inte alls med Skarven på lördagar (dock sannolikt via Långnäs-Överö på södra linjens tidtabell), och all kvällstrafik efter klockan 20.10 dras in.
På norra linjen dras morgonavgången från Hummelvik klockan 04.00 in. Första turen går i stället 05.30. I övrigt inleds morgnarna 06.30. Ett antal turer dras in.
Det här är huvuddragen i besparingsplanen. Många andra turer påverkas.
Trafiken raseras
Föglö, som fortfarande lider av Skarvenaffären, klarar sig utmärkt utan fler indragningar i trafiken, menar kommundirektör Niklas Eriksson.
- Den här turlistan vi har nu är ju en följd av att Skarven inte klarar av att gå i halvtimmestrafik. Redan det är ju en försämring. Sedan känns det som panikåtgärder rent allmänt. Man sätter igång och raserar samhällsstrukturer under en lågkonjunktur. Det är väl då man ska försöka hålla igång hjulen. Att istället rasera trafiken som är livsnerven för skärgårdstrafiken är inte vettigt. Det känns panikartat rent allmänt. Vi har fått sämre sjukvård också. Ja du, det känns motigt nu.
Olof Karlsson, vd för Ålands Fiskförädling var upprörd redan innan förslaget kom.
- Det här kan bli katastrof. Vi har redan ifrågasatt om vi kan fortsätta ha verksamheten här på Åland, alltså redan med nuvarande trafik. Blir det inte bättre flyttar vi verksamheten till Sverige, det är ett alternativ vi måste titta på. Jag skickade information om planerna till landskapsregeringen i dag.
Christer Eriksson, ordförande i näringsnämnden på Föglö, blir upprörd när han får höra hur besparingsförslaget utformats.
- Jag kan inte tro det. Jag kan inte tro att de kan komma med ett sådant förslag. Det blir alldeles hopplöst för oss om det här genomförs.
- Vi får fisken från Sverige sent på kvällarna. Med de här förändringarna kommer man inte fram med fisken. Vi kan ju lika gärna stänga kommunen då.
Är det så illa?
-Det är det.
Tror du att ni har några möjligheter att påverka förslaget?
-Vi har ett möte på fredag som sagt, men är det sådana tongångar så verkar det nog svårt. Det är frågan om det är någon vits att fara till mötet alls då. De tänker ju uppenbarligen ta till storsläggan.
Skärgården överges
Brändös kommundirektör John Wrede är också mycket besviken över de föreslagna inbesparingarna.
-Om detta är framtidsscenariot för skärgårdstrafiken ser det illa ut. Man måste se till helheten. Med försämrad hälsoberedskap, kräftgången för Företagsam skärgård och diskussionen kring jordförvärvsreglerna blir konsekvenserna för skärgården mycket svåra.
Du låter nästa uppgiven.
-Inte ger vi upp, men det känns som om man håller på att överge oss. Jag skulle önska att ålänningarna förstod hur hårt dessa inbesparingar slår mot skärgården. Man måste förstå att om denna trend fortsätter en längre tid minskar oddsen för att skärgården ska överleva. Okej om man vill att Brändö ska dö, men då måste man också stå för det.
Kökars kommundirektör Kurt Forsman tror också att förslaget slår mycket hårt mot hela skärgården.
-Det är tragiskt att skärgården ska blöda på det här viset. Det är ett steg bakåt i tiden som hämmar utvecklingen och leder till stora problem. Varje tur var inarbetad och hade sin funktion.
Jim Eriksson, kommundirektör på Kumlinge, säger dessutom att kommunerna får alldeles för kort tid att sätta sig in i förslaget innan det ska tas upp till diskussion med landskapet.
-Det är stora förändringar man föreslår. Vi ska träffa landskapsregeringen på fredag och tiden är alldeles för knapp. Det är upplagt för en split mellan skärgårdskommunerna. Min spontana känsla är att det blir svårt för kommunerna att komma överens, både med trafikavdelningen och med varandra.
Skjut inte budbäraren
Trafikminister Veronica Thörnroos värjer sig mot angreppen.
-Det är säkert möjligt att folk är arga, men jag tycker att i så fall skjuter man budbäraren. Det finns tydliga skrivningar för budgeten 2010 om hur mycket som ska sparas, säger hon.
De verkar vara ganska arga ändå.
- Jag förklarar bara hur det ser ut. Det står klart och tydligt att anslagen har minskat med ett belopp som motsvarar all personal under två veckor. Samtidigt har vi ett bemanningsintyg på färjorna som måste följas. Vi trodde ett tag att man skulle kunna använda vederlagssaldot, besättningens innestående vederlag, för att laborera med, men det var inte möjligt. Och kan man inte få ned lönekostnaderna så måste vi gå in och skära i turlistorna.
Föglös 60 arbetsplatser inom fiskförädlingsindustrin hotas redan. De funderar på att flytta verksamheten till Sverige.
- Det har jag svårt att kommentera. De har inte varit i kontakt med trafikavdelningen, så jag kan inte kommentera det vidare.
Ordföranden i näringsnämnden undrar om det ens är någon idé att komma till ditt möte på fredag. Du tar ju ändå i med storsläggan, menar han.
- Jag vill inte säga storsläggan. Vi försöker verkställa den budget som finansavdelningen har lagt. Det är den uppgift vi har, att lämna en palett på åtgärder. Hade jag mer resurser till förfogande så skulle jag inte behöva ta till det här. Det finns ett beslut att lönekostnaderna ska ner. Det här är inte det politiska beslut som jag har drömt om att förverkliga. Men det är min skyldighet att göra någonting.
Hur pass skrivet i sten är ditt förslag?
- Inte alls. Det finns all anledning att komma och diskutera det här. Man kan också komma med andra förslag, men vi måste komma vidare i processen. Får finansministern tag i mer resurser så kommer saken i ett annat läge, men i dagsläget måste vi komma till beslut. Det är frågan om tillgång och efterfrågan.

Fredrik Granlund