Av den tilltänkta självstyrelselagen blev intet. Men den nuvarande lagen ska uppdateras vad gäller den del som reglerar hur Ålands självstyrelse finansieras. Det har varit ett mycket tydligt önskemål från åländsk sida, och blev också en nödvändighet för den finländska regeringen när den insåg konsekvenserna av sin föreslagna vård- och landskapsreform. Den stora reformen innehåller bland annat en del där stora delar av den kommunala beskattningen i Finland överförs från kommunerna till staten. Det innebär att statens intäkter ökar kraftigt. I det nuvarande ekonomiska systemet i självstyrelselagen ska Åland få 0,45 procent av statens alla intäkter (utom lån). Om vård- och landskapsreformen genomförs utan ändringar i systemet skulle det innebär att staten skulle betala Åland 60 miljoner mer varje år.Målen sammanföllMot bakgrund av detta har landskapsregeringen (LR) och regeringen i Helsingfors hittat ett nytt system som, enligt planen, ska klubbas av riksdagen i november.– Deras mål sammanföll med våra mål att vi ska få de skatter som genereras här. Vi tycker att det är en bra utveckling för självstyrelsen. Vi ser förändringar om vi lyckas öka befolkningen och förvärvsinkomsten, vilket vi lyckats med de senaste 20 åren, säger finansminister Mats Perämaa.Kan man se det som ett första steg mot ett övertagande av skattebehörigheten?– På ett vis förbereder det oss, åtminstone mentalt, för att möjligen  ta över beskattningsbehörigheten för förvärvsinkomstskatten. Nu får vi lära oss att leva på de skatter som uppbärs här. Och de har ju inte varit dåliga, ålänningarna har betalat bra med skatt.– Sedan är jag inte säkert på att finansministeriet, om du ringer dem i dag, ser det som ett första steg.Det nya systemet gör att Åland betraktas som skattetagare, att de skatter som uppbärs på Åland ska komma tillbaka till Åland. Den andra stora förändringen är att befolkningsutvecklingen kommer att beaktas när avräkningsbeloppet ska bestämmas. Om Ålands befolkning ökar mer än den totala finländska befolkningen, som den gjort sedan nuvarande självstyrelselag togs i bruk, ska hälften av ökningen synas i en högre procent i avräkningen.– Det finns förstås en viss risk, kan man säga, men också en möjlighet till framgång i och med att befolkningsutvecklingen påverkar utfallet av avräkningsbeloppet, uppåt och nedåt. Nu har vi haft en ganska stark utveckling, och fortsätter den kommer vi få mer pengar. Om utvecklingen fortsätter har vi beräknat summan till ett antal hundra tusen per år. Men sjunker befolkningen jämfört med den finländska, sjunker summan, säger Mats Perämaa.– Men så ska det kanske vara, en autonomi som vill stå på egna ben ska stå på egna ben både när det går bättre och när det går sämre.Finns en riskPå samma sätt kommer den lokala näringspolitiken att synas i landskapets budget, när alla kapital- och samfundsskatter som betalas från Åland kommer åter. Men i det ligger också en risk.– Vi har gjort stresstester på alla de ekonomiska system som föreslagits, och där kommit fram till att i en god utveckling med god ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt kommer det här systemet att generera lite mera. Om det går riktigt dåligt, vi har haft hypotetiska scenarier med en sjöfartskris och arbetslöshet, så skulle det ge lite mindre.– Men nivån på grundfinansieringen täcker med råge upp alla de skillnader mellan systemen. Så nivån på grundfinansieringen är den mest avgörande faktorn för om det nya systemet är bättre eller sämre än det nuvarande. Men med den här grundnivån ger det ändå mer i en lågkonjunktur än nivån i det gamla systemet. Så systemmässigt menar vi att det här är ett bättre system.I och med det nya systemet för skatteavräkning kommer näringspolitiken att bli viktigare. Går det bra för de åländska företagen genererar de mer skatt, och ger större utdelning till sina ägare. Det ställer högre krav på politikerna att föra en aktiv näringspolitik. Och det kan vara en svårighet när man inte har skatteinstrumentet till hjälp.– I dagens system är det ju en jämförelse mellan hur näringslivet på Åland och Finland går. Så vill det sig illa kan det vara så att trots att det går bra för oss kan det gå ännu bättre i Finland och då sjunker skattegottgörelsen fast vi gör något bra.– Att det blir en tydlighet i kopplingen mellan bra åtgärder och bra resultat kommer säkert leda till att lagtinget kommer diskutera på ett annat sätt.Högre kravMats Perämaa säger att det är klart att det nya systemet kommer ställa högre krav på den politiska processen. Men han menar också att man kan göra mycket även utan skatteinstrumentet.– Byråkratin i samband med att bolag ska bildas påverkas också. Och vi vet ju att Ålands näringsliv har lyft frågan om avgifter för sådant som el, vatten och avlopp. Man vill ha en konkurrenskraft på det området också. Vårt näringsliv har inte krävt att vi ska ta över skattebehörigheten för att justera skatterna, det ser man inte som det viktigaste.– Sedan vill jag säga att vi har ju faktiskt skattebehörigheten över kommunalskatten, och i omfattning ligger den på mellan 90 och 100 miljoner euro. där ligger vi ju lite lägre skattemässigt än på rikshåll. Vi kan ju faktiskt genomföra skatteförändringar på personinkomstsidan nu redan.Släpar efterI dagens system syns näringslivets utveckling först med fördröjning. Skattegottgörelsen, eller flitpengen, släpar efter och i nästa års budget får LR pengarna som flitpengen för år 2017 genererade. Det systemet ändras nu så att skatteavräkningen förhandsprognostiseras på samma sätt som avräkningsbeloppet.– Situationen som varit nu, sedan Finland började gå lite bättre 2016-17, då steg avräkningsgrunden. Men vi fick en skattegottgörelse som grundade sig på en situation två år tidigare då Finland fortfarande gick dåligt och var i lågkonjunktur. Så vi fick en hög avräkning och en hög gottgörelse, för två år sedan var den på 23,9 miljoner, och det gav en bild av att vår ekonomi var i jättegott skick. Man får förstärkta intäktsflöden i vissa situationer och försvagade flöden i andra. Och det är ett problem.Är det ett problem i den faktiska politiken, eller mer ett pedagogiskt problem?– Det är ett pedagogiskt problem som blir ett faktiskt politiskt problem när man ska motivera reformer och åtgärder. Själv har man insyn och vet att det pikar, men sedan har man en opposition och en förväntan från allmänheten som tycker att nu har ni mycket pengar, varför ska ni spara då? Så det är svårt att förklara att man måste hålla utgiftsnivån på en nivå som klarar pikar och nedgångar.Ännu är inte det nya systemet klubbat. I dagarna ska tjänstemän från finansavdelningen åka till Helsingfors för att diskutera de sista detaljerna, och förhoppningen är sedan att riksdagen tar upp frågan i november.Det blev ingen självstyrelselag, men Mats Perämaa är nöjd med det som blev.– Det är en förändring som är utvecklande för självstyrelsen, det menar vi.

Jonas Bladh