Åklagare Peter Rikberg inledde sin slutplädering med att konstaterade att identiteten på de tre huvudmisstänkta bekräftats genom innehållet i deras chattinlägg och genom den tekniska utredningen med platsövervakning och kommunikation.

– Motivet till det planerade mordförsöket är inte helt klarlagt, men det har uppenbart samband med narkotikahandel. De båda anstiftarna har idkat storskalig handel och den målsägande har dömt för förmedling. I chatten talas även om ett rån mellan parterna. Stora skulder har uppstått och det är något som förklarar att den ena mannen plötsligt lämnat sin arbetsplats och sin familj och vistats i Stockholm.

Åklagaren drar slutsatsen att målsäganden skulle straffas för att skapa bättre läge för narkotikahandeln på Åland.

Tydligt uppdrag att döda

Han hävdar också att avsikten var att döda.

– I chatten talas om lönnmördare och att ”han ska bort”, att skytten ska ”panga honom”. Polisen fick också tips om att någon ska dödas, inte bara skadas. Personen som kom till Åland hade ett uttryckligt syfte och en fungerande pistol.

Enligt åklagaren hade gärningen även gått så långt att brottet påbörjats, eftersom det räcker med förberedande åtgärder. Det ska även finnas en konkret fara för att brottsrekvisitet uppfylls.

– Lagen är strikt, men i rättspraxis har man vägt in gärningsmannens vilja och roll, något som även stöds av förarbetena. I det här fallet var det slumpen som gjorde att skytten och målsägande inte möttes fastän de rörde sig samtidigt i stadens centrum.

Nekar till knarkaffärer

De båda anstiftarna har även åtalats för grovt narkotikabrott, den åländske mannen i två fall. Hemma hos honom hittade polisen nära ett kilo hasch och han greps vid ett senare tillfälle med 1,33 kilo amfetamin. Enligt åtalet var det en del av ett parti på fyra kilo som förts in till Åland, av vilket 2,67 kilo sålts via langare. Pengarna transporterades av den tredje person. Brottsnyttan beräknas till 17.000 euro.

Den huvudmisstänkte ålänningen hävdar att han endast varit kurir, men enligt åklagaren förekommer information om mängder och stora penningsummor i chatten.

Målsägandebiträdet instämde i åklagarens slutsatser och framhöll att det handlar om brottsplaner som gjorts upp med rutin och stora resurser.

”Ingen fara uppstod”

De åtalades biträden vill däremot underkänna många av punkterna i åtalet. De hänvisar till att flera enskilda gärningar inte är straffbara och att viss bevisning bygger på lösa antaganden, men att konkreta utredningar saknas. De menar därför att det inte kan ställas utom rimligt tvivel att det gått till så som åklagaren hävdar.

Anstiftarnas biträden anser framför allt att mordförsöket inte ska betraktas som sådant, eftersom någon verklig farosituation aldrig uppstått då skytten avvek från planen. Den svenske anstiftaren erkänner dock förberedelse till misshandel eller grov misshandel.

Enligt ett enigt försvar bör målsägande inte få något skadestånd för lidande, då han först ett år efter att han fick vetskap om hotet sökte vård.

Långa fängelsestraff yrkas

Åklagarens yrkanden, samtliga huvudmisstänkta ska dömas för försök till mord, två av dem även för grovt narkotikabrott. Anstiftarna till tolv år och fyra månader respektive tolv år, medan skytten till tio år inklusive straffskärpning för tidigare grov brottslighet.

För två av de övriga åtalade yrkas straff för medhjälp på minst två och för den tredje, som även påstås ha deltagit i knarkaffärerna, minst tre års fängelse.

Den åländske misstänkta anstiftarens biträde vill att åtalet om mordförsök förkastas, medan straffet för narkotikabrotten borde ge högst fyra till fem års fängelse. Medhjälparnas biträden yrkar att åtalen ska förkastas helt.

Dom i målet faller den 16 januari.