I början av februari 2018 uppmättes grundvattenståndet i Norrsunda, Jomala till 19,20 meter över havsytan – den högsta nivån sedan mätningarna på platsen inleddes 1981. Men fem månader senare, under den pågående extremtorkan i juli, hade vattenståndet sjunkit under det dittills lägsta uppmäta värdet: 18,15 meter över havsytan.I december, när fjolårets grundvattenstånd bottnade på 17,80 meter, var nivån mer än 60 centimeter under det dittills lägsta uppmätta decemberståndet, liksom en dryg meter under decembermedelvärdet 1981–2010.– Fjolåret var extremt. En variation på knappt en och en halv meter kanske inte låter som särskilt mycket, men vad gäller det åländska grundvattnet är det en mycket stor svängning, säger Magnus Eriksson, miljöskyddsinspektör med ansvar för vattenfrågor vid ÅMHM.En ögonöppnareHan summerar under tisdagseftermiddagen hur fjolårets extremtorka – som föranledde krisrubriker kring jordbruket, en ökad algblomning, liksom flera extraordinära beslut från landskapsregeringen – har påverkat arbetet med den åländska vattenförsörjningen, som redan dessförinnan var inne i en fas av snabb förändring.– Vi som arbetar med vattenfrågor till vardags har känt till utmaningarna och förändringsbehovet i många år. Men jag tror att sommarens händelser blev en ögonöppnare för många politiker.Magnus Eriksson förklarar varför det kraftigt varierande grundvattenståndet innebär en utmaning i landskapet, trots att den överväldigande delen dricks- och bevattningsvattnet tas från ytvattentäkter.– 80 procent av vattnet i ytvattentäkterna är grundvatten. Om grundvattnet är ovanligt lågt sinar ytvattentäkterna ytterst snabbt under en torr sommar.Störst roll spelar grundvattenståndet förstås för de hushåll som nyttjar egen brunn.– Det är vanligast i skärgården, och tråkigt nog är det också skärgården som har störst problem med sjunkande grundvattenstånd. De små grundvattenmagasinen på holmarna klarar inte av dagens ökade vattenförbrukning.Behöver mer råvattenMagnus Eriksson ingick efter sommaren i den arbetsgrupp som fram till årsskiftet utredde Ålands framtida vattenstrategi. Arbetsgruppen utgick bland annat från att landskapet, som med en ökande befolkning väntas konsumera mer vatten, sannolikt kan räkna med lägre grundvattenstånd framöver.– Bland andra SMHI prognostiserar sjunkande grundvattenstånd i Sverige, och Åland lär inte vara något undantag. Förändringen beror främst på mer extrema väder och en längre odlingssäsong, säger Magnus Eriksson.Mot den bakgrunden behöver landskapet tillgång till fler källor till råvatten, och Ålands Vatten Ab utreder under året vilka sådana som lämpar sig bäst.– Jag vill inte föregå utredningen, men möjligheterna är egentligen två stycken: utöka antalet ytvattentäkter, eller börja avsalta vatten i större skala, säger Magnus Eriksson.Han framhåller att avsaltningsprocesser, vilka fortfarande kräver stora investeringar, blir allt mer förmånliga.– Vattenverket i Degerby, Föglö är en föregångare på det här området.Åland behöver mer råvatten. Behöver ålänningarna även minska dagens vattenkonsumtion?– En minskad vattenkonsumtion vore önskvärd, om den är nödvändig kan jag inte svara på.– Jag har ganska låga förhoppningar kring att majoriteten kommer att ändra livsstil i någon högre utsträckning. Men jag sätter mitt hopp till ny, smart teknik.Färre och större vattenleverantörerMagnus Eriksson säger att ålänningarna, parallellt med att nya vattentäkter tas i bruk, sannolikt kan räkna med att få vatten från färre men större vattenbolag.– Tjenan Vatten och Sundets Vatten är med alla mått mätt små leverantörer, och i takt med att kraven på vattenbolagen ökar, främst på grund av EU-lagstiftning, blir det allt svårare att driva verksamheter på sådan närmast ideell grund.Enligt honom krävs inga större arbetsinsatser för att ansluta de mindre vattenbolagens nät sinsemellan, eller till Ålands vattens nät.Hur påverkas konsumenterna av sådana fusioner?– Knappast särskilt mycket alls. Det finns något av en historisk rivalitet mellan vissa av bolagen, och jag har träffat personer som säger att de inte kan tänka sig vatten från endera stället. Men några större kvalitetsskillnader finns det inte.– Fördelarna med större enheter är att det blir lättare att bygga upp en kunskapsbank med avlönad personal.En bra vinter ur vattensynpunktNederbörd påverkar grundvattenståndet med upp till två månaders fördröjning, och den relativt regnrika hösten sågs därför i mätningarna först i början av december.Sedan dess har grundvattenståndet stigit rekordsnabbt, och ligger nu åter på det mellan 1981 och 2010 uppmätta medelvärdet för februari.– För dem som vill leka i snön har årets vinter inte varit någon höjdare, men ur ett grundvattenperspektiv har den varit perfekt. Det kom stora mängder snö före det hade hunnit bildas någon tjäle i marken, och mycket av nederbörden har runnit ned i marken, säger Magnus Eriksson.Enligt honom står landskapet därmed bättre rustat inför en ytterligare torr sommar än vad någon vågade hoppas på för ett par månader sedan.– Förutsättningarna är nästan lika goda som i början av fjolåret.Många varnade i samband med fjolårssommarens låga ytvattenstånd för höga algkoncentrationer, som skulle komma att märkas av i flera år framöver. Hur ser algblomningsriskerna ut just nu?– Det kan jag inte svara på förrän vi har mätt näringshalterna i flera vattentäkter i slutet av mars. Men visst talar mycket för problem med omfattande algblomning i sommar.
Robert Vickströmrobert.vickstrom@alandstidningen.axtel: 26 642

Jonny Mattsson